Aldrig ska jag glömma (Del 7) |
Här kommer del 7. Inte lika lång som demandra men hoppas ni är nöjda.
- Sofie?! sa tjejen.
Inte förrän nu slog det Sofie vem det var, det var
ju hennes syster Sandra.
- Sandra! skrek hon och kramade om henne.
Micke och resten av gänget backade lite.
- Fan vad jag saknat dej. Varför har du inte hört av dej? snyftade Sandra
- Jag har inte fått på grund av allt.
- Jag förstår.
Sofie vände sej mot dem andra.
- Sandra, det här är min pojkvän Mikael. sa hon och pekade
på Micke. Sen har vi Johannes, Carolina, Magnus och Andreas. fortsatte hon och pekade på respektive person.
- Hej! sa hon
- Hej! svarade dem.
Dem stod och pratade en stund tills det var dags att åka hem.
- Hejdå Sandra. Vi ses snart igen. sa Sofie och kramade henne.
- Hejdå. sa hon och kramade tillbaka.
Hon kramade även dem andra.
Sofie gick mot bussen och hoppade in, likaså de andra. Sen körde dem hemåt.
Hon satt sej till rätta i sätet och snart så somnade hon.
När dem hade släppt av Magnus i Perstorp och Andreas i Dalby så körde dem mot
Kvidinge för att lämna Micke och Sofie.
Sofie sov så gott i baksätet brevid Johannes.
- Hon sover nog ganska gott. sa Micke och log.
- Du får nog bära in henne sen, man vill ju inte väcka henne, sa Carolina.
Det blev tyst, och sista biten körde dem under tystnad.
Dem stannade utanför Mickes hus. Han öppnade bildörren och hoppade ut. Och sen så öppnade han bakdörren
och lyfte ut Sofie.
- Vi hörs av imorgon. sa han till Carolina och Johannes sen gick han mot lägenheten med Sofie i famnen.
Han låste upp dörren och bar upp Sofie till sovrummet och bäddade ner henne i sängen.
Sen gick han ner och satte
sej i soffan en stund.
Efter ett tag gick han också upp och la sej.
Nästa morgon
Sofie vaknade tidigt av att mobilen ringde. "Sandra" stod det på displayen.
- Ja, det är Sofie.
- Hej, Hur är det?
- Jodå, det är bra. Själv då?
- Jo, det är jättebra. Vad har du för dej idag?
- Micke och bandet ska repa, så jag följer väl med då.
- Vill du ses en stund? Jag kan komma till Klippan?
- Vänta lite, ska prata med Micke bara.
Hon tog bort telefonen från örat och vände sej mot Micke.
- Micke, när ni är och repar i eftermiddag, skulle jag kunna få träffa Sandra
en stund då?
- Ja visst. Hon kan få vara med i replokalen om hon vill det.
- Tack. sa hon och återgick till samtalet.
- Du fick vara med i replokalen om du ville. sa Sofie till Sandra.
- Vad kul. Vilken tid ska jag komma då?
- Du kan vara vid Sågen i Klippan klockan 3 så möter vi dej där.
- Sågen?
- Ja, du vet fritidsgården.
- Okej, men då säger vi så.
- Ja. Hejdå. sa Sofie och la på.
5 timmar senare
Dem hade precis kommit fram i Klippan och mött upp Sandra.
Sandra kramade Sofie och sen alla de andra också.
- Vi går in så länge, ni kan komma när ni vill. sa Carolina.
- Vi går en runda, så kommer vi sen. sa Sofie sen gick dem.
Kommentera!
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Sabbe_sabbe - 22 jul 11 - 14:22- Betyg:  | | bra, men det händer inte så mycket nu:( mejla! | | StuckMeInPieces - 21 jul 11 - 23:32- Betyg: | mejla nästa:)
asbra del<3 | | LetMeJump - 20 jul 11 - 16:57- Betyg: | | Bra, mejla nästa! :) |
|
|
|
