Fan vad jag älskar dig </3 Del 2 |
Helvetet bröt loss. Jasper var för trött, och då blir det böl böl. Han började storgråta, och alla i hela laget stirrade och jag satt bredvid det som de stirrade på. Till och med han stirrade, sedan mötte han min blick, höll kvar den, och ett leende spelade sig på hans läppar. Själv ryckte jag på ögonbrynen och himlade lite med ögonen.
Jag letade efter en anledning till att lämna tårarna som forsade bredvid mig. En boll låg långt bakom målet, och jag gick för att hämta den.
Om du inte ska vara med här, så åker vi hem, sa mamma.
Jaa, jag vill hem! bölade Jasper. ”Fan fan fan fan!” tänkte jag, då jag verkligen ville stanna. Jag började gå saktare för att få stanna lite längre. Jag tittade ut på sju-mannaplanen. På andra sida, stod han. Han la en passning till tränaren som passade tillbaka, sedan passade han till en annan som sköt mål. De mötte varandra och gjorde en ”give me five”. Usch vad jag var avundsjuk på honom. 1. Han spelar fotboll, och han är så braaaaaaa på det! 2. Hans löpsteg är så jävla fina! 3. Han är populär och snygg, men snäll och omtänksam också. Han beter sig faktiskt mognare än en del killar i min klass, som dessutom är tre år äldre.
Tillslut kom jag fram till den gul-svarta bollen som jag skulle hämta. Jag passade tränaren och gick sakta tillbaka mot mamma, som plockade ihop våra saker. Jag letade än en gång desperat efter en boll som var för långt bort, och jag fann en. Bollen låg lite utanför planen och jag ändrade riktning mot den, trots att den var åt samma håll som mamma. Hinken med vatten stod bredvid mamma, och när jag passerade den kom han springande. Han doppade huvudet i hinken och skakade huvudet när han tagit upp det igen. Han stod kvar i ställningen han haft när han doppat huvudet, benen brett isär och böjd rygg. Han vände huvudet uppåt, såg mig, och log. 4. Hans leende. Åhhhh vad jag älskar hans leende! Jag skulle göra vad som helst för att få se det varje dag, hela tiden. Att få se det och krama honom och... ”Önsketänkande” tänkte jag. Sedan märkte jag att jag höll på att gå in i en cykel som låg ner. Jag vände hastigt på huvudet och gick runt cykeln. Jag passade bollen till honom.
Tack! sa han och ställde sig i ledet närmast mig.
Hey, du. Var är Jasper? frågade Fredrik, en av spelarna i laget.
Ja vart tog han vägen? frågade han, som precis ställt sig i ledet bakom Fredrik.
Han åkte hem, sa jag besviket.
Va? sa han.
Pff.. sa Fredrik.
Precis, sa jag.
Kom nu! Vi behöver åka! hörde jag mamma ropa. Jag vinkade hastigt mot Fredrik och honom, men det var nog mest menat åt honom. Fredrik vinkade tillbaka. Han log bara, för han vet, hoppas jag, att jag älskar hans leende. Jag log tillbaka och då vinkade han. Jag log ännu större och sedan vände jag mig om för att gå bilen till mötes.
Det tog emot att lämna honom. Det tog emot som attan.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Carrre - 30 jun 11 - 23:31- Betyg:  | vänta lite, är HAN 3 år yngre?? det var han väl inte...
aja, jag är redan påväg till nästa del! <3 | | Vargar - 29 jun 11 - 17:53- Betyg: | man vad heter han!!!!!
tre ... tre år yngre. hhmm.. har aldrig läst om det men det kan nog bli bra<3<3<3<3
MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER MER
5 RÄCKER INTE!!! |
|
|
|
