Ge mig allt och lite till DEL 2[Våldtagen] |
Jag öppnar ytterdörren och möts av hög musik och en mörk hall. Jag slänger skolväskan på marken och försöker vänja ögonen vid mörkret. Ett svagt ljus kommer ifrån Saras rum, och då och då hörs höga skratt och flörtiga fraser.
Redan? Visst brukar Sara börja med drickandet väldigt tidigt på dagen, men hon brukar aldrig bjuda hem killar förrän det åtminstone blivit mörkt ute. Jag går snabbt förbi rummet där festen redan pågår och går in i köket. Jag ser på den stora klockan att den nu är några minuter efter två.
Jag öppnar kylskåpet och möts av samma syn som alltid. Tomt.
Tre tomater och ett näst intill tomt mjölkpaket står ensamma i det stora vita skåpet. Jag dricker upp mjölken ur förpackningen och smäller igen kylskåpsdörren.
- Hallå? Är det du lilla Lisafisa?!
Fan. Hon hörde mig.
Saras dörr öppnas och ut kommer hon med ett vinglas i handen och röda ögon.
- Heeeej! Varför sa du inte hej? Din lille buse, sluddrar hon fram samtidigt som hon granskar mig. Blicken fastnar plötsligt på min kropp och hon kniper plötsligt hårt i mitt magfett.
- Eller du är nog inte alls så liten längre va? Hahaha, var har allt detta fett kommit ifrån? Sådär kan du väl inte se ut, om du vill att männen ska gilla dig. Säger hon med ett stort grin på munnen.
Jag drar bort hennes hand och vänder ryggen till, utan att säga ett ord. Mitt hjärta börjar bulta, som det gör varje gång Sara kommenterar mitt utseende. Jag har hört allt; Ditt hår ser så trååååkigt ut, du kanske skulle klippa och färga det så du blir lite snygg? Men har du fortfarande de där kläderna som du haft så länge, de får dig att se så fläbbig ut ju. Har du någonsin funderat över att sminka dig lite? Smink kan göra de allra fulaste fina vet du.
Jag är van, men kan ändå aldrig vänja mig.
Plötsligt hörs en manlig röst ropa ifrån Saras rum. Hennes ansikte slutar granska mig och det ser ut som om hon precis kom ihåg att hon faktiskt hade sällskap.
- Fan, juste! Jag kooooommer, sjunger hon och försvinner in på rummet igen.
Jag ligger i sängen och bitar på mina naglar medans jag försöker undvika att höra på samtalen som kommer ifrån Saras rum. Mannen som berättar för Sara hur fin hon är och Sara som fnittrar till svar och häller upp mer vin. Snart ska de nog gå.
Jag ställer mig framför min spegel och tar av mig kläderna. Där står hon. En småtjock, tråkig tonåring. Jag drar i mitt magfett på samma sätt som mamma gjort och funderar på ifall det är möjligt att skära av det. Bara ta en stor kökskniv och skära bort allt det där fula. Och sedan göra samma sak med låren, och rumpan, och hakan, och..
Plötsligt öppnas dörren till mitt rum och i dörrkarmen står Sara och en tjock, gråhårig man.
- Hahahaha, nämen Liiiisa. Att dra i det tar ju inte bort det vet du. Hahaha. Gubben stämmer in i Saras skratt, samtidigt som han tittar på mig med en obehaglig blick.
Jag försöker skymma kroppen med armarna och stirrar ner i marken.
- Gå härifrån, säger jag med låg röst.
I ögonvrån ser jag hur gubben närmar sig och snart står han en knapp meter ifrån mig. Han klämmer till på min rumpa och vänder sedan sig skrattande om för att möta Saras blick.
- Haha, ja inte är hon lik modern sin iallafall, säger han, och skrattar igen.
- Vi går nu, säger Sara och tar tag i väggen för att inte ramla.
- Kom buubbben, säger hon sedan till gubben och drar honom i armen.
Jag stänger snabbt dörren.
Bortgjord.
Jag vaknar mitt i natten av ett ljud. Klockan på sängbordet visar 03.05. Jag har alltid så svårt att sova och vaknar för minsta lilla ljud, och så har det även varit denna natten. Senaste gången jag vaknade var klockan 12.46,alltså drygt två timmar sen.
Jag reser mig till sittande ställning och känner hur magen kurrar. Jag ställer mig upp och känner hur hungrig jag verkligen är och bestämmer mig för att titta en gång till i kylskåpet, trots att jag har en god idé av vad som kommer finnas där. Hoppet är iallafall alltid något.
I hallen hör jag hur Sara snarkar tungt ifrån sitt rum. Hon är hemma tidigt idag.
Köket är mörkt och kallt. Jag öppnar kylskåpsdörren och möts av precis det jag anade. Tre små tomater. Jag sträcker mig för att känna på en och se om den är mogen, då jag känner en fast hand på min axel. Jag tappar tomaterna i marken och vänder mig snabbt om. Gubben står framför mig i endast kalsonger och tittar på mig på samma sätt som han gjort tidigare.
- Heej gumman, säger han med låg röst.
- Är du lite hungrig? För jag har någonting riktigt gott som du kan få smaka på.
Hans ena hand gnuggar han mot sitt kön och den andra börjat vandra på min kropp. Jag känner paniken sprida sig, ser mig omkring efter en flyktväg och undrar ifall jag drömmer. Jag drömmer väl? Visst drömmer jag?
Han tar nu båda sina händer på min kropp och klämmer hårt. Det gör ont. Jag inser situationen och jag känner hur tårarna växer i ögonen och öppnar munnen för att skrika på mamma, eller någon annan, vem som helst!
- Käften, ryter gubben och tar en hand för min mun.
Jag gråter och ser att hans byxor buktar ut mellan hans ben och min kropp blir iskall.
Han tar av sig en strumpa och trycker in den i min mun samtidigt som han har koll på mina händer. Han drar snabbt av mig kläderna och börjat trycka hårt över hela min kropp. Jag är så rädd så jag inte vågar titta mer och mitt hjärta dunkar så snabbt så jag på riktigt tror att jag ska få en infarkt. Plötsligt känns det som någon stoppar en kniv mellan mina ben och jag skriker i strumpan, utan att ett enda ljud når längre. Det smärtsamma fortsätter skjutar in, och ut, och placeras sedan på andra ställen, där det gör ännu mer ont. Jag kvider och blundar. Jag drömmer väl? Sluta.. Säg att jag drömmer. Snälla, snälla sluta.
|
| Kommentarer | | MyNameIsDevil - 14 jul 11 - 01:59 | jättebra, hoppas inte det är verkligt bara!
mejla om det blir något mer,
kram <3 | | Lovehurtsbadly - 18 jun 11 - 00:35 | Är den veklig?
I sådant fall, ta hand om dig <33 | | obetydligt - 16 jun 11 - 21:25 | | Vill någon att jag ska fortsätta? |
|
|
|
