Mördaren. |
En av det 18:åringa vännerna är en mördare.
Vännerna är Vicotria (1) Sofia (2) Pontus (3) Och Mikaela (4)
Det är kanskei nt svårt att lista ut, men chansa ändå på vem mördaren är.
Ni behöver läsa ALLA För att tå rdan på svaret.
Dvs Nr1 har en ledtråd, Nr 2 Har en, Osv.
Kanske inte bara en, men ni fattar. x]
Lycka till!
1.
Jag kom hemsmygandes vid tolvtiden. Pappa stoppade mig i dörröppningen. Han lade handen på min axel.
" Jag hatar dåliga ursäkter. Bespara mig tid, och gå och lägg dig, genast Victoria! " Hans röst var ganska sträng, och hans mörkblåa ögon stirradei n i mina gulgröna.
" Om du inte har hört ursäkten, hur vet du då att den är dålig? " Frågade jag, Han suckade till .
" Okej. Ursäkten? " Pappa var brydde sig egentlige inte särskilt mycket om vad jag gjorde, men jag såg att mamma stog bakom honom . Hon brydde sig om mig.
" Eh...Jo.. Du vet mördaren som går lös?" Frågade jag med en osäker röst. Jag sngelade bako honom, in i vardagsrummet. Det ljusa trägolvet matchade verkligen inte de svarta tapeterna. Jag såg mamma sitta i den Turkosa soffan, som verkligen inte passade in. Hon hade på sig en vit och svart randig morgonrock, och stirrade på tv:n som pratade om mördaren som gick lös.
" Ja? " Svarade Pappa. " Vad är det med honom? " Mummlade han. Jag tänkte lite. Skulel jag säga sanningen eller skulle jag ljuga? Han skulel dö om han fick reda på sanningen. Inte bokstavligt, men tja, han skulle säkert svimma. Mamma med.
" Eh.. Han attackerade mig! Jag kom precis undan! " Sade jag. " Han skjöt efter mig, och eh.. Jagh sprang hem till Sofia, och stannade där! Sedan skulle jag gå hem igen, och han , eh... Jagade hem mig hit! " Nåväl... Kanske lite sanning.
" Okej... Dåså! Gå till ditt rum, genast. Jag sprang upp.
2,
Jag öppnade dörren. Victorias Pappa satt i soffan. Hennes Mamma med. I den turkosa fula soffan.
" Hej... " Mummlade jag. Jag sneglade på klockan. Klockan var nästan ett.
" Lila gumman... Vad har du gjort? Sofia? " Hon var blek i ansiktet. Why? JAg kännde henne knappt. Fast i och för sig. Detta var väll näatan mitt andra hem.
" Eh.. Jag var och hälsade på min faster, men jag missade två bussar, så jagk om inte hem för än nu. " Mummlade jag.
" Åh.. Okej Sofia. Victoria har redan gått och lagt sig. Okej? Hon är där uppe. Vi ska bara vänta på Pontus, och Mikaela. " Mikaela. Den Jävla skitungen. Hoppas hon inte kom. Vi skulel aldrig bli vänner. Skitbra!
" Okej, Tack Anna! Jag hittar gästrummet själv! " Jag log , och sprang upp för den knarrande trappan.
3.
Klockan var två. Jag var nöjd med vad jag hade lyckats göra. Haha. Lättlurade... Victorias föräldrar borde sova nu. Jag öppnade dörren sakta.
" Pontus? Vad gör du här klockan två på natten? " Frågade Johannes, Victorias pappa.
" Ehm.. Jag blev utsparkad ur huset. Kan jag sova här? " Frågade jag. Jag log lite för att de skulle förstå något, jag inte förstog.
" Visst, men varör sprakade dem ut dig? " Frågade han.
" Jag hade utegångsförbud, men gick ut ändå. Sedan fick jag inte gå in. " Nåja, nästan sanning. Hoppas att Sofia redan hade kommit.
"Okej... Du hittar gästrummet själv? Sofia har kommit för en timma sedan, hon sover nog redan. "
" Okej, jag hittar det. " Mummlade jag och gick upp för trappan. Den Knarrade. Ett under att Victoria och Sofia inte vaknade.
" Han sägs ha knivhuggit offret...." Nyhtsreporten skrek nästan. Inte konstigt att jag hörde Tv:N
4.
Shit vilken natt! Jag hade aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Men jag lovade att inte berätta sanningen. Man ska hålla hemligheter för vänner. Det skulle blir tvärtom. Okej! HON hade gått hem för tre tinmmar sedan tror jag. Eller två . Denna natt skulle jag aldrig glömma! Jag knackade på hos Anna och Johannes. Vicotrias föräldrar.
"Hej! Mikaela? " Mummlade Anna. " Vad har hänt? Du ser rädd ut. "
" Kan jag k-komma in? " Min röst darrade .
" Visst! Berätta nu, vad har hänt? " Anna var också rädd. DEt hördes.
" Eh.. Ni vet mördaren? " Frågade jag. Skakigt.
" Ja?" Vad är det med han?" Nyfiken som vanligt. Anna, Anna, Anna.
" Det är jag... " viskade jag.
" lilla gumman... " Viskade Anna.
" JAg har mördat dem! Backa! " Jag tog upp en pistol , och riktade mot dem. Såklart var den inte laddad.
" Vad är det för sår på armen..." Mummlade Johannes. JAg hörde inte riktigt.
" Kanske en k...."
"Håll käften! " SKrek jag och avrbröt Anna. JAg sprang upp till de andra.
Vem är mördaren?
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Carrre - 7 aug 11 - 17:23 | ookej, har funderat en stund nu:
mikaela (4) borde det inte va, hon skulle hålla hemligheten om
vem som var mördaren (om jag hajade rätt), så hon gjorde det
väl för att de inte skulle misstänka den riktiga mördaren..?
aja, alltså finns det viktoria, sofia och pontus kvar.
jag stryker sofia, tvåan, eftersom hennes bortförklaring lät
trolig. enligt mig... alltså finns alltså är det ettan eller
trean. jag reagerade på att viktoria kom "hemsmygandes", och
att skottlossningen var "lite sanning". + att en dum pappa
är en anledning att mörda nån..? också syftar "pappa skulle
typ dö" också på henne. troligtvis... men ändå - pontus borde
haft en anledning att springa ute på natten, så varför skulle
han ljuga?? dessutom tydde skrikande reportern och det han
"gjort" också på honom!!! det var en annan sak jag reagerade
på, att alla talade om mördaren som en "han", pontus e ju
den enda killen... aja, argumenten e tyngre hos pontus så jag
tror det var honom mikaela försökte skydda. snälla berätta
vem det egentligen var!!! :D | Carrre - 7 aug 11 - 16:50- Betyg:  | haha vad rolig novell (kan man kalla det så?) aja, jag blev
jättespänd efter förtexten ;D jag älskar deckargåtor (justdet,
så hette det xD) och den här var spännande... ;)
hmm... jag sa att jag älskade dom, inte att jag var speciellt bra
på dom, men jag ska allt försöka! ehm... är det verkligen möjligt? x)
jag ska läsa igenom den igen och typ anteckna lite, jag har
redan glömt bort vad kompisarna hette, hehe...
det är skumt att ingen har kommenterat, jag menar, den är
ju inte jätteny precis.. hihi, ska bli kul att försöka klura ut den ;)
man annars får du lova att avslöja vem det är! ^^ |
|
|
|
