Våldtäksman i huset. -Del 2. |
Jag slår upp ögonen och tittar på dem röda siffrorna, dem visar 10.53.
Jag sover alltid extra länge med när jag har tagit sömnpillerna.
Jag kliver upp ur sängen och tar på mig ett par förstora mjukis byxor,
ett linne och en tjocktröja i storlek XL.
Jag är ganska liten för min ålder. Skolsköterskan säger att jag är
undernärd, men det tycker inte jag, därför brukar jag ta på mig mer åtsittande kläder som gör att jag ser äldre och större ut, men när mammas pojkvän Joakim sover
över så brukar jag alltid ta på mig förstora kläder.
Skyla mig så mycket som möjligt.
Jag sätter mig på sängen och tittar på mina händer och utan att jag märker
det så börjar tårarna rinna. Ångesten kommer som ett slag i magen och jag
lägger mig på golvet i fosterställning. Jag skakar och som en våg sköljer
alla minnen över mig. Pappas bil när han åker iväg. Första gången Joakim
kom in i mitt rum. Smärta. Smärta. Blod.
Ångesten kommer ibland med ojämna mellanrum. När jag mår som sämst.
Men jag vet att jag måste vara stark, för mamma, måste skydda henne.
När jag samlat mig tillräckligt så går jag ner till andra våning och
trappan till nedersta våningen. Där sitter Mamma och Joakim och äter frukost.
-Godmorgon, älskling! säger mamma.
-Godmorgon. muttrar jag till svar.
Jag sätter mig bredvid mamma och tar en macka och börjar bre smör på den.
-Jag måste jobba idag, älskling, men Joakim är ju här så ni kan ju hitta på
något ihop.
Mammas ord får mig att frysa till is.
-Varför då? Du skulle ju inte jobba idag. säger jag.
-Jag vet, men det blev krisläge och ja.. Nu blev bara så, men jag är säker på
att Joakim och du kommer att ha det jätte mysigt idag.
-Mm, visst. säger jag och lämnar bordet.
Jag går upp till mitt rum och sätter på mig träningskläder och sätter på mig
mina joggingskor.
-Jag går ut och joggar. säger jag innan jag går ut och börjar jogga i rent
ursinne.
Jag springer in i skogen och upp för en backe. Jag ökar farten och min andning blir tyngre.
Efter en halvtimme börjar jag springa hemåt igen.
Jag tvekar framför dörren. Undrar om jag borde gå in. Tänk om mamma redan åkt?
Tillslut bestämmer jag mig för att gå in i alla fall.
-Hallå? Hör jag Joakims röst från vardagsrummet.
-Är mamma hemma? Svarar jag.
-Nej, hon åkte precis.
Jag hör hur han är på väg mot hallen, vet vad som väntar. Jag vänder mig snabbt om och springer dom få meterna som är till dörren, men precis när jag ska öppna den och fly från detta helvete så känner jag en hand på min axel.
-Och vart ska du gå då?
Hans röst får mig att frysa till is.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | jjuliao - 6 jun 11 - 23:04- Betyg:  | | Bra, mejla nästa! :) | | Mizz_andersson - 6 jun 11 - 21:16 | | Lite kort kanske. Men bra. Maila gärna nästa del. |
|
|
|
