Im stronger now, del 2 |
När Ahmad hade kysst mig vände han sig om och gick sin väg. Han hade fått mitt nummer och sa att han skulle ringa följande dag så att vi kunde träffas och äta lunch eller något. Jag kände en viss besvikelse över att han inte följde med upp, men ändå en lättnad över att han inte gjorde det. Han var snygg och allt sådant, men jag hade bara känt honom i några timmar, någon måtta får det vara.
Jag gick upp för trapporna till min lägenhet och försiktigt stoppade nyckeln i låset, inte tillräckligt försiktigt för Rosa öppnade genast sin dörr och med bestämde steg tog hon min nyckel ur mitt lås och drog in mig i hennes lägenhet.
Jag kollade undrande på Rosa som bara log och sa:
- Nå, ska du berätta om den där snygga killen jag såg dig stå och hångla med utanför porten?
Hon lät som vanligt bestämd på sin röst och jag satte mig ner i hennes svarta soffa, kollade mig omkring och log igen mot Rosa.
Hon satte sig ner och trummade på bordet med sina smala fingrar och väntade på att jag skulle börja berätta.
- Okej, han heter Ahmad och han är 25 år och singel. Vi drack martinis och dansade och han fick mitt nummer och ska ringa mig imorgon. Det var allt, får jag gå och lägga mig nu, jag är ganska trött.
Rosa log mot mig och gav mig en hastig kram och sa godnatt. Jag gick mot dörren när jag hör henne säga:
- Jag vill ha fler detaljer imorgon, bara så att du vet.
Jag räckte ut tungen och gick in till mig. Drog av mig mina kläder och slängde mig i sängen.
Nästa dag
Jag vaknade av att min telefon ringde, jag kollade på väckarklockan och suckade. Klockan är ju bara halv elva, låt mig sova för fan. För en minut tänkte jag låta telefonen ringa när jag kom att tänka på att det kanske är Ahmad.
Jag slängde mig mot telefonen och lyfte på luren.
- Hej, det är Alice.
Jag väntade en stund och i tillslut hörde jag en röst i andra änden.
- Hej Alice, det är Ahmd. Jag vet inte om du kommer ihåg mig, men vi träffades igår kväll.
- Klart jag kommer ihåg dig, jag glömmer aldrig ett sådant ansikte som ditt säger jag och Ahamd skrattar.
- Jag undrar bara om du skulle vilja äta lunch med mig idag, om någon timme eller så. Jag tänkte äta sushi.
Jag log för mig själv och hoppade upp och ner i min säng av glädje.
Ta dig samman Alice, tänkte jag och tog ett djupt andetag.
- Javisst, varför inte. Det vore jätte trevligt och jag älskar sushi. Vart och när ska vi träffas?
- Jag tänkte klockan tolv och att jag väntar utanför din port. Låter det bra, sa Ahmad och jag kunde se framför mig hur han log.
- Jadå, men då väntar jag utanför min port klockan tolv då. Vi ses sen.
- Bra, ja vi ses sen, sa Ahmad och la på luren.
Jag sprang in till badrummet och hoppade in i duschen, jag hade velat ta ett bad, men det hinner jag inte nu. Att duscha tog mig en kvart, snabbare än vanlígt, då det vanligtvis tar mig en halvtimme att duscha.
Jag blåste håret och sminkade mig. Lite eyeliner, mascara, rouge, puder och så tog jag lite kajal. Jag borstade ut mitt hår som nu hade blivit torrt och konstaterade att jag måste platta det.
Jag kollade på klockan och såg att den redan var halv tolv. Jag plattade mitt hår som gick på tio minuter eftersom jag har så långt hår.
När jag var klar med det sprang jag till garderoben, drog fram en knälång tunika och ett skärp. Det var så varmt ute så jag behövde inte ha så mycket på mig.
Jag kollade mig själv i spegeln och log.
Kastade en blick på köksklockan och såg att den var tio över tolv.
- Fanfanfanfan, utbrast jag och sprang ut till fönstret och där stod han. Ahmad stod och väntade på mig.
Jag sprang till hallen och tog på mig ett par ballerina skor, med klack. Gick ut i trappuppgången, låste min dörr och gick ut.
Ahmad såg när jag kom och log. Han gick fram till mig och gav mig en lång kyss på munnen och jag kysste tillbaka. Hans kyssar gjorde så att jag rös i hela kroppen. Han kollade in i mina blåa ögon och sa:
- Hej vackra du, klar för att gå.
- Hej själv snygging, ja det är jag.
förlåt för att det har tagit så lång tid med denna delen, hoppas ni gillar den
|
|
|
|
