Jag blev gravid utan att det var menningen
Du fanns där och jag kunde inget göra en att acceptera det
eller?
jag ville ha dig kvar, men det ville ingen annan
jag orkade inte bråka om det jag ville ha stöd
men det fanns det tydligen bara om jag tog bort dig
jag fattar inte hur jag kunde påverkas av alla
jag vet jag är 16 år och har hela livet på mig
men just då var det som hela livet stannade
jag fattar inte hur jag kunde göra det än idag
varje sekund/minut/dag som går blir saknaden av min bebis som
nu mera finns i himlen påmind i mitt huvud.
Jag ångrar mig och nu kan jag inget göra
så jag får leva med det.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4.3) |
alixandra - 30 maj 11 - 21:48- Betyg:  |
du kommer nog ha med den denna sorliga grej hela livet,
men du kommer nog lära dig att använda det til att göra dig starkare.
fint skrivet |
loveyouhoney - 30 maj 11 - 00:03- Betyg:  |
det går nog alldrig över, men man lär
sig nog leva med det? fin, iallafall <3 |
| SockrigaSommar - 27 maj 11 - 19:48- Betyg: |
| vilken fin och sorlig dikt om dig och din bäbis |
