Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Kärleken är död? - Del 2

Del 2. Ett rätt ytligt kapitel, men handlingen kommer bli djupare lite senare.


- Kyss mig älskling, kyss mig! Kyss mina sotiga, sönderrispade läppar!

------------------------------------------ ----------------------------------------------

Jake var förbannad. Raseriet kokade inom honom, nära att svalla över. Han var utom sig av hat. Ingen skadade hans vän, hans lilla fågelunge. Hon satt och grät i hans famn, som en liten dunig fågelunge med brutna vingar. Hennes salta, varma tårar trillade ner för de bleka kinderna, Hon förtjänade inte det här straffet! För det var ett straff, ett straff för att hon låtit sig älska honom! Han däremot förtjänade inte hennes underbara, kärleksfulla tårar som hemsöktes av sorg och ilska. Hon var uppgiven, övergiven och söndertrasad på grund av den där jäveln! Jake höll om Willa Isobel Moore. Hon var någon han verkligen brydde sig om och det gjorde honom ont att hon behövde lida.
- Såja, mumlade han lugnande medan hon hulkade. Han visste att det måste vara något annat inblandat än kräket, för Willa var inte den som släppte fram tårarna lätt. Jake ville gärna veta vad som till hänt, men vågade inte fråga, rädd för att göra skadan värre.
Han visste inte hur länge de satt där, men efter ett tag lugnade Willa ner sig och torkade bort de sista tårarna med handryggen. Hon var blek i ansiktet och hennes ögon var rödsvullna.
- Du var då ingen fager syn, sa Jake vänligt med en retsam glimt i ögat. Willa log blekt mot honom och reste sig upp.
- Jag ser säkert hemsk ut, kved hon.
- Inte är du lika bedårande som vanligt, men fortfarande skulle vilken kille som helst få hjärtklappning när han får syn på dig, svarade Jake och log brett. Han lyckades locka fram några små, svaga fnissningar och kände sig nöjd med sig själv. Willa verkade ha återhämtat sig från den värsta chocken.

Elena var irriterad. Hon reste sig och gick ut i korridoren, lämnade sina vänner i kupén skrattande och stojande över vem som var skolans snyggaste kille. Ute i korridoren höll hon på att krocka med någon som kom skyndande genom vagnen. Hon såg en snabb skymt av ett blekt ansikte med svullen näsa och ögon, helt söndergråtna. Det långa blonda håret fladdrade när flickan i hennes egen ålder skyndade fram till toaletten vid vagnens slut. Elena stirrade efter tjejen och kom fram till att det måste ha varit Willa Moore. Hela skolan pratade om dramat mellan henne och Jeremy Atkins. Hon tänkte medlidsamt, att hon antagligen reagerat med likadan ilska och tårar om det varit hon i Willas ställe. Mänskor var olika, och många förstod inte att behandla andra med respekt och krossade, skadade och förstörde därmed många hjärtan och vägar genom livet.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
emo_95 - 23 maj 11 - 20:36
mer mer mer!!!!!!!!
Bolliz - 19 maj 11 - 23:03- Betyg:
Herregud, jag säger då bara MER:D<3
linamic - 19 maj 11 - 15:37- Betyg:
mer mer !

Skriven av
mii
18 maj 11 - 23:53
(Har blivit läst 51 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord