~ dagen innan, dagen efter. |
Han tog tag i mig så hårt, att hans händer lämnade märke på min kropp. Det gjorde så ont, men det var inte det jag reagerade på. Orden han fick ur sig, sättet han tittade på mig som om jag ingenting var värt. Att han hade stake nog att ta tag i min arm för att dra av mig armbandet, fick mig att vilja explodera. Han hade kunnat säga allt från a till ö, slagit mig uppifrån ner - bara han inte hade tagit mitt enda minne ifrån honom. Det högg till så hårt i hjärtat, att se hur det gick i fem bitar. Att han vågade gå in på ämnen som allting var mig värt. Att jag hade dålig självkänsla, inte vet vad kärlek är & att han tog upp honom för att säga att han förstod honom gjorde det hela så mycket värre. Trots att det kändes som att varje steg jag tog närmare honom var som att gå på en spikmatta, gjorde jag det. Jag ville se frustrationen i hans ögon, jag ville se hatet som strömmade igenom. Jag ville se om han menade allting han sa & det gjorde han.
Natten innan allt det här, höll han mig så varmt i sin famn medan han frågade om jag var hans. Den vackra doften runt honom, den bara han har - fyllde mitt lungor. Hans läppar somfamnade mina för att hålla dom i cirkulation som han brukade säga. Dagen efter, var det mina tårar som höll torrheten borta från mina läppar.
|
|
|
|
