Nicholes Life HP-FF (Del 19) |
Är sjuk idag, lite förkyld, mår inte bra, men känner att jag kan ge er en liten del, eller ja, ni får själv utnämna hur lång/bra den är :]
Jag trodde solen slocknat, men då kom du.
Nichole!
När de ÄNTLIGEN slutat kallprata och det blivit mörkt kröp jag tyst ut från under sängen. "Du är inte särskilt bra på att SNACKA dig ur samtal?" Sa jag lågt till Dane, när han la sig ner i sin säng, medans jag satte mig på sidan av. "Gjorde det så mycket?" Frågade han. Jag ryckte på axlarna och kom på att jag fortfarande hade trasan i händerna. Eller, jag visste ju inte om det var en trasa. När jag läste på någon slags intial på den så tänkte jag efter. JH<3LM, och sedan datumet, eller mer årtalet 1975.
"Vet du vems det här är?" Frågade jag Dane som höll på att somna, medans jag var sjukt nervös på grund av nyfikenheten. JH... Vad kunde det betyda? Januari Hogwarts? Julia Hufflepuff?... Jag suckade besviken över att jag inte kom på vad JH betydde. Antagligen något namn... "Låt mig se," sa han tyst samtidigt som han hyshjade, som jag antog menade att jag skulle vara tystare. Jag gav honom trasan eller vad man nu skulle kalla det. "Det står ju flera olika namn här." Sa han lågt någon minut senare. Han flämtade, samtidigt som månen försvann, då tog han tag i sin stav och sa klart och tydligt men tyst, "Lumos", och det lös upp så jag också kunde se, men jag stirrade inte på trasan, jag stirrade på honom. Han hade magmuskler, fanns det något man inte föll för? "Det står ju SE här också..." Sa han sen, och jag vaknade upp ur mitt stirrande. "Glöm inte det där," Sa jag och pekade på två namn. "SB, min för alltid." Sa han lågt. "Vad menas med det." Först skakade jag på huvudet, men sedan for något upp i huvudet på mig. "Sirius Black..." mumlade jag tystare än graven.... "JESSICKA HAWK" Sa jag sen högt! "Vasa..?" sa han undrande. "JH betyder Jessicka Hawk.. Min morsa... Tror jag."
Vi stirrade en stund på de i bland oläsliga intialerna. Meningarna och annat. Sedan slängde han i från sig den och la sig tillrätta snabbt som blixten. "Men seriöst ska du sova redan?" Sa jag. Han mumlade ett ja. Jag la mig ner bredvid honom, och just då märkte jag hur trött jag var.
På morgonen vaknade jag av en arm runt mig och Blaises röst igen. "Ey, se hon har vaknat." Sa Dane tydligt, medans jag öppnade ögonen. Jag kände mig otroligt pigg och tänkte inte på hur jag såg ut. Han reste mig upp med ena armen och drog mig intill honom själv, något jag inte hade något emot. Vad jag kunde se flinade Blaise, både Gregory och Vincent var borta, vilket bekymrade mig. Draco visste antagligen, eller trodde antagligen att jag och Dane var ihop, eftersom vi inte var det.. Eller? En sekund senare, som om han läst mina tankar lutade han sig mot mig och kysste mig passionerat. Jag slappnade av i hela kroppen och föll nästan mot sängen, hade det inte varit för Danes arm hade jag nog legat i duntäcket under mig. Han kysste mig fortfarande trots att han inte fått någon respons, vilket jag gav honom nu. Jag la min hand om hans nacke och kysste honom, samtidigt som ett högt knall hördes.
Han släppte mig fort, och jag föll ner på sängen. Jag skyndade mig upp ur sängen mumlade något med staven i handen och kollade mig i närmaste spegel. Perfection. "Vad händer?" Sa Dane fort, lätt panikslagen. Blaise kollade på mig, då slog en hemsk tanke mig, samtidigt som armen började sticka. Jag nickade åt honom. Jag lamslog Dane, vilket Blaise också gjorde.. Vilket ledde till att han log helt och hållet medvetlös där. Jag förvandlades till rök samtidigt som jag fick se en sista glimt av Blaises flin. Rakt upp genom taket och in i stora salen... Kaos.
Chaos and Pain,
Live or Kill,
Blood and flesh.
Only the death.
The living will surrender.
Death and Decay.
Det fanns knappt plats att stå i salen. Alla var där, nästan alla. De såg ut att bara finnas äldre där, lärarna, elever från fjärde året upp till sjunde, fenixorden, Mörkrets Herre mot Harry Potter och Dumbledore. Igen. Något som fick mig att nästan tappa hakan, var att mamma stod med staven och massa formler riktande mot våran nya lärare. Proffesor Edgerborn, eller vad han nu hette. Han såg ut att vara riktigt förbannad. Jag kunde inte se mammas ansikte på grund av masken, men jag såg hennes långa svarta hår fladdra omkring på hennes rygg, men vad som förvånade mig mest var mannen som stod bredvid henne. Lucius Malfoy antog jag..
Någon sköt en formel mot mig, och jag insåg strax att det var Hermione. Jag hickade till och kollade storögt på henne under masken, vilket hon självklart inte såg. När jag viftade av mig masken, slutade hon inte heller förbanna mig, i stället hjälpte den odrägliga lilla skiten Ginny till. Bellatrix Lestranges kraxiga, häxaktiga skratt hördes, och jag kunde inte annat än rysa av välbehag. Betydde det att jag var ond? "Imperio" lyckades jag få ur mig själv mot Hermione, och hon böjde sig för min formel, och snart dullerades Hermione mot Ginny. Någon minut senare var det vi, alltså dödsätarna som flydde. Gah! Tänkte jag och lät mig dras med av hopen dödsätare.
När vi kom fram, var vi till min stora förvåning i en annan stor herrgård, inte lika mörk som mammas. Mindre, och ljusare. Alla dödsätare samlade, och en arg, ilsken, FÖRARGAD Voldemort. Hopen fortsatte in i en liten mindre, men fortfarande stor sal. Samling antog jag. Mycket rätt. Människorna omkring mig satte sig ner på olika stolar runt ett rektangulärt bord. Min syster drog ner mig på en stol där hon satt, till min väldigt stora förvåning. En flicka jag kände ur Rawenclaw satt också där. Jag hade ju pratat med henne! Linda hette hon ju.
If you hate me, fine, that´s your choice, if you love me - YAY :D <3 Ge mig en lång fin kommentar, och helst fyra stycken innan nästa del.. Försökte göra den här litet längre. I alla fall nu ska jag kolla på Pirates of the Caribbean! För snart släpps del 4 :D Ska se den med Burninhell(Min syster Lindapinda :D) och hennes pojkvän :D <3
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | JennnyJ - 14 maj 11 - 12:08- Betyg:  | Oj. Oj. Oj. Det här var bra, riktigt bra - jag undrar hur Voldemort kommer reagera på att hon är där, han måste ju ha förstått att hon inte är på deras sida längre? för det är hon inte va? Uh. mitt hjärta dog lite när hon kämpade mot Hermione men jag är glad att hon överlevde. BRA SKRIVET! (och jag är aaaningen stressad för att jag måste läsa vidare, därför kort, dålig kommentar)
/JvJ | | Edwin82Therese98 - 4 maj 11 - 19:41 | | OH MYYYY GAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA AAAAAAAAAAAAAAASSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSHHHHH :OOOO :O:O:O:O:O JAG VAR JU JUST DÄR FÖR I HEEEEEELVETE :O | | SingingAries - 4 maj 11 - 08:57 | | Riktigt bra del, intressant att hon vaknar upp hos slytherin och därinne måste lamslä alla för att komma ut till Voldemort. | | mii - 4 maj 11 - 00:04 | Jag gillar den här delen (: Har jätte dålig fantasi så kommer inte
på något vettigt att skriva som kommentar x) |
|
|
|
