Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Världen med dig (Del 4)

Ja, här kommer del 4! Njut och kommentera! XD

- Du fattar ingenting va? frågade han. Jag såg på honom.
- Jo, jag fattar att du låser in mig när det fortfarande är rast. Jag gick fram till honom. - Shane, jag var med Shane. Om du nu tvunget vill veta. Skitstövel, sa jag och gav honom en hård örfil som ekade i det nästan tomma rummet. Han tog sig för kinden och fick nästan men inte riktigt, hat i blicken. Jag brydde mig inte utan låste upp dörren, gick ut och smällde igen den.
Jag tänkte inte vara i skolan mer. Inte hemma heller. Det fanns ingenstans jag kunde ta vägen. Jag gick till parken och satte mig med ryggen till fontänkanten. Jag vet inte hur länge jag satt där. Men det måste ha varit flera timmar.
- Jag tänkte att du nog satt här, sa han och satte sig bredvid mig. Shane. Orsaken till att jag kallade Erik skitstövel. Han torkade några tårar jag inte visste om att jag hade fällt. Han tog in mig i sin famn och kramade mig.
- Vad har hänt?
- Min lärare som jag har i matten har hänt, sa jag.
- Erik? Vad är det med honom? Frågade Shane.
- Det började med att jag kom tjugo minuter för tidigt till lektionen. Han frågade ut mig var jag hade varit i helgen, hur han nu har fått reda på det. Jag förklarade för honom att det var mitt privatliv och gick ut. Han tog tag i mig och låste in mig i rummet. Han sa att jag inte fattar någonting och jag gick fram och sa att jag hade varit med dig. Jag kallade honom skitstövel och gav honom en örfil. Jag fattar inte vad han håller på med mig för, sa jag.
Shane blev galen.
- Jag ska mörda honom!
- Nej, Nej. Inte mörda. Jag försökte lugna ner honom. Gör honom inte illa.
Han såg på mig.
- Men han gjorde dig illa.
Jag svarade inte på det.
Han reste sig upp och satte ner mig.
- Kom vi går hem, sa han och tog min hand. Jag var glad att han sa hem. Egentligen var det ju bara Shanes hem. Men han tyckte att det var mitt också nu. Men om han tror att jag flyttar in hos honom? Tror han då också att jag älskar honom? Och älskar han mig tillbaks, fast vi bara har varit tillsammans i helgen. Han öppnade dörren och gick in.
Han förde mig till soffan och satte sig i den. Jag kröp upp hos honom. Jag såg upp för att se om det störde honom, men det verkade inte så. Jag tog av mig kläderna. De var för varma och somnade i Shanes famn.

När jag vaknade hörde jag röster. Shanes. Och en till. En mansröst. Erik. Vad gör han här nu också? Ska han börja hemsöka mig? Eller förfölja mig? Jag tog på mig en av Shanes stora vita tröjor, eftersom jag endast hade sovit i underkläder. Jag gäspade och gick ut till bråket. De slutade när de såg mig. Jag såg från den ena till den andra. Jag hade hört att Erik sa att jag skulle hem. Eller inte sa. Mer skrek. Jag såg fientligt på Erik.
- Vad gör du här?
- Ska ta hem dig, sa han lika uppkäftigt som jag brukar vara.
- Jag har rätt att vara med vem jag vill. Och vara var jag vill. Du har ingenting att säga om det. Jag fattar inte ens varför du är här och hur du visste det.
Han svarade inte.
- Var så snäll och gå, sa jag. Han såg på mig men gick inte.
- Ska vi ringa till polisen? Sa Shane. Jag tystade honom.
- Varför bryr du dig om mig ens? Frågade jag Erik.
Han sa ingenting utan bara gick ut och smällde igen dörren.
Jag andades ut. Vad var det för fel med den här Erik? Jag stängde in tankarna i ett rum längst in i mitt huvud och vände mig till Shane.
- Skönt att du beter dig som hemma, sa han och famnade om mig.
- Kanske lite för väl, sa jag och log.
- Inte alls. Sedan slog det mig.
- Bor du ensam här?
Han skrattade.
- Vissa är tillräckligt gamla för det. Jag är faktiskt myndig.
Just det.
- Lyllo, muttrade jag.
Han skrattade och vi gick ut till soffan igen.
- Du klär dig i mina kläder, vet du, skrattade han.
- Du kanske borde pröva mina, sa jag. Han skrattade igen.
Jag sov där en natt till, eftersom Shane vägrade släppa mig. Jag smög, som dagen innan, till mitt riktiga hem för att göra mig i ordning. Jag tog min väska och gick igen. Jag hade hört att mamma var hemma. Men jag brydde mig inte.
Jag gick till skolan och kom inte för sent den här dagen. Jag hade redan bestämt mig att jag skulle skolka näst sista lektionen, eftersom vi hade matte.

Dagen gick hyfsat fort, eftersom jag mesta av dagen gick och dagdrömde. När jag gick till maten, tillsammans med Star, kände jag ännu en gång ett par starka armar runt mig. Men den här gången visste jag vem det var.
– Jag börjar bli trött på att du sticker ifrån mig på morgonen.
Jag vände mig mot honom och kramade honom.
- Jag måste, jag bor faktiskt inte hos dig, sa jag.
Han skrattade.
- Skulle du vilja det då?
Jag rodnade.
- Vad då? Bo .... hos dig?
- Ja?
- E-eh jag vet inte, svarade jag ärligt. Men för att inte såra honom lade jag snabbt till. - Fast det är mycket bättre hemma hos dig.
Han log.
- Jag bjuder ut dig på dejt, sa han helt plötsligt.
– O-okej...
- Åk du hem och gör dig i ordning så hämtar jag dig klockan 6 ikväll. Okej?
- Visst, sa jag.
Jag svär att alla inom en radie av 10 meter hörde detta.
Han böjde sig ner mot mig och pussade mig på munnen. Snabbt och enkelt. Bara sådär. Men jag hörde ändå alla tjejer dra en längtans suck.
Men det värsta var att just då kom Erik in. Usch. Jag hade ju skolkat från hans lektion idag. Han såg rasande ut, men han bara vände på klacken och gick. Jag andades ut.
Shane såg misstänksam ut.
- Jag börjar tro att den där läraren gillar dig, sa han.
- Nej, menar du? Sa jag med överdriven sarkasm.
- Jag gillar det inte, sa han.
- Inte jag heller, svarade jag.
Han skrattade men blev tvärt allvarlig igen.
- Aileen, detta är viktigt. Lova mig att aldrig gå till honom. Lova mig att stanna kvar hos mig. För du är min, bara min, sa han allvarligt.
- Jag lovar.
- Bra, sa han och pussade mig igen. Jag kramade honom hårt en gång innan han gick.
- Vi ses, min lilla flicka, sa han ännu en gång.
Jag log. Jag gick hem och började direkt. Jag gick in i duschen och duschade i 20 minuter. Jag torkade mitt hår med hårfönen och satte på smink. Jag tog fram min finaste klänning, en kolsvart, axellös, med olika mönster på. Jag satte upp håret och såg mig till sist i spegeln. Jag såg fantastisk ut. Jag log mot mig själv. Jag satte mig i sängen och började packa ihop sakerna jag skulle ha med imorgon till skolan. Jag sjönk in i tankar. Shane. Erik. Mamma. Jessi och Emi. Emi! Jag hade inte hälsat på henne på länge. Och jag kunde inte neka att jag saknade mamma, även om hon var tjatig. Och det här med Shane har väl gått lite fort, även om vi inte har kysst varandra än. Men jag var säker att mer än det skulle hända ikväll. Och Erik. Erik. Erik. Vad skulle jag göra med honom? Jag visste att jag har varit för jävlig mot honom, men varför måste han följa mig var jag än går?
Jag måste även erkänna att jag saknade min roliga, retiga lärare.
Jag hörde att någon tutade utanför. Jag kollade på klockan. 18:11. Skit! Klockan var ju precis 17.. ? Jag tog mina saker, och gick ut till honom. Han bar en svart kostym, med jeans. Han såg underbar ut.
- Du ser fantastisk ut, sa han.
- Du med, svarade jag.
Han tog min hand och satte sig i sin svarta bil. Vi körde till Franzé, en av de bästa (och dyraste) restaurangerna i staden. Var fick han alla pengar ifrån? Vi fick bord och beställde mat. Kvällen var underbar. Vi satt och snackade långt efter vi hade ätit upp. Klockan började närma sig 22:00. Vi reste oss upp, han betalade, och gick.
Han körde hem till mig. Innan han skulle gå, böjde han sig ner och kysste mig. Länge och romantiskt.
- Godnatt, min älskade, sa han och gick.
Jag flög på moln upp på mitt rum. Min första kyss. Jag gick och lade mig. Jag sov till klockan var halv sju. Jag gick upp och duschade och sminkade mig. Jag klädde på mig och gick ner för att äta frukost. Mamma satt vi bordet.
- Så det passade dig att komma hem idag?
- Snälla mamma, jag orkar inte med detta, sa jag.
- Inte jag heller, sa hon och gick.
Jag suckade.
Jag gick lugnt till skolan och kom fram i den tiden alla var ute och snackade. Shane var också där. Han såg åt mitt håll, sa något till sina kompisar, och gick till mig. Eller snarare sprang. Han lade armarna runt mig, samtidigt som jag gjorde det. Han pressade sina läppar mot mina desperat.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
mizzkitty - 24 apr 11 - 22:51- Betyg:
Sjukt bra del :), fortsätt gärna. Hör av dig när du lägger
upp en till del :).
Eme_96 - 24 apr 11 - 22:47- Betyg:
jättebra, som vanligt! :) mejla nästa

Skriven av
Rica-san
24 apr 11 - 22:02
(Har blivit läst 83 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord