shibus två liv ~del 6~ |
5 år senare.
Pyon låg fortfarande i våran enorma IKEA-dubbelsäng och sov. Alltså ta det inte på fel sätt, det låter som om vi är ett par men nej så är det inte som tur är. Jag och Pyon köpte tillsammans en etta i stan. Men problemet var att båda ville ha det enda sovrummet och det fanns inte rum nog för två sängar. Så vi bestämde oss för att sova tillsammans i en dubbelsäng.
Jag bestämde mig för att städa lägenheten, en timme och 45 minuter innan Pyon skulle börja jobba. Han jobbar som en frisör. Han har en jättesöt uniform tycker jag. Men när jag säger det till honom fnyser han bara. Om jag skulle sagt det för fem år sedan skulle hans ögon glittra och han skulle hoppa upp och ner av glädje. Jag tror han är i någon slags tjugofemårskris, eller något. Mina kommande 45 minuter var ganska hektiska. Brandvarnaren gick igång eftersom att det var för mycket damm i den. Men som tur var båda grannarna bortresta. Efter en kvarts irriterande pipande fick jag i alla fall slut på det genom att dra ur batteriet. Jag vart tyst ett tag och lyssnade, men jag hade otroligt nog inte väckt Pyon. Han hade i sömnen protesterat lite genom att skrika lite i sömnen. Han verkade tycka att det funkade skitbra medans jag kände att jag höll på att få tinnitus och kastade en kudde på honom så han slutade. Jag fortsatte sedan att dammsuga, damma och putsa. Sedan gick jag ner och bokade en tvätt tid vid 15.00 . När jag väl kom upp igen tog jag mig en snabb titt på klockan och märkte att Pyons arbetsdag började om en timme. Så jag smög in i sovrummet och satte mig försiktigt på hans mage sedan satt jag och petade på honom och han morrade lite irriterat. Tillslut fick jag nog så jag klev av och snodde hans täcke och gömde det. Han vaknade inte så då drog jag upp persiennerna och ruskade om honom. Då vaknade han. Han tittade på mig med en blick som skulle kunna mörda. Jag pekade på klockan som stod på hans nattduksbord. Han tittade tillslut på klockan och märkte att han hade ganska bråttom. Då fick han en riktig fart. Jag själv stupade i sängen och somnade. Men vaknade en halvtimme senare av ett riktigt brak från hallen. Jag släpade mig trött upp ur sängen och tog mig ut i hallen. På golvet låg Pyon med felknäppt skjorta och förbannade sina converse. Jag skrattade först bara åt honom. Sedan räckte jag honom en hand och hjälpte honom upp.när han väl stod upp började knäppa om hans skjorta. Han såg lite förbluffad ut. Jag log och knäppte om hans skjorta rätt.
”Du kan ju inte gå till jobbet och se ut som om du är helt borta i pallet.” varnade jag honom och knäppte honom på näsan.
”Ouch. Vad var det bra för?” undradee han lite buttert och gned sin näsa med handen.
Jag ignorerade frågan.
”Kommer du ikväll?” undrade jag nyfiket.
”Ikväll?” frågade han och såg riktigt undrande ut.
”Ja, premiär liksom, mitt första bartenderjobb!” utropade jag förtjust och klappade händerna.
”Ja, just det? Men vad hände med ditt dagisjobb?” frågade han lite skeptiskt.
”Jag har slutat, får bättre betalt som bartender.” sa jag enkelt och pekade på klockan för at få honom att skynda sig.
Han tittade på klockan och sedan rusade ut från lägenheten med arbetsväskan i högsta hugg.
Jag vinkade lite glatt efter honom och sedan gick jag in och stängde dörren efter mig. Då sköljde tröttheten över mig igen och jag gick in i sovrummet och stupade ännu en gång i den mjuka sängen. Nästa gång jag vaknade var det eftermiddag och min mage kurrade rejält. Jag rullade ner från sängen och ålade in i köket där jag hjälp av en av köksstolarna ställde mig upp. Jag tog mig fram till vårat lilla kylskåp och till min besvikelse var det tomt. Så jag bestämde mig tillslut att vara lite nyttig och ta en dusch, klä på mig och ta en promenad till affären. När jag hade duschat och klätt på mig stoppade jag min axelremsväska med pengar, mobil och nycklar. När jag kom ut stod solen högt på himlen och gassade. Jag satte på mig mins solglasögon och drog in luft genom näsborrarna och bara njöt innan jag började gå mot affären. Detta måste nog varit den varmaste sommaren på länge. När jag kom in i affären så svalkade det skönt från kyldiskarna. Jag vandrade runt med en ljudligt kurrande mage och letade efter lite allt möjligt smått och gott. Jag stod och velade ett tag om jag skulle köpa lite frukt och kex också. Jag bestämde mig tillslut för att jag kunde unna mig lite godsaker i sommarvärmen. Korgen innehöll nödvändig mat, frukt och salta kex plus en stor förpackning skarvglass för 10 kronor. När jag lade upp mina varor på transportbandet till kassan. En kille i ungefär min ålder satt i kassan och såg måttligt intresserad ut av mig trodde jag eftersom ingen annan var i närheten. När han hade knappat in alla varor och jag skulle betala tittade han extremt flörtigt på mig och frågade med en sötsliskig röst ”Så vad heter snyggingen?”. jag skulle just till och svara då jag hörde en välbekant röst ropa på mig. Det var Pyon som tydligen var ute och handlade lite lunch.
”Hallå snygging.” sa han och jag fick en blöt puss av honom mitt på kinden.
”Tja, hottie.” svarade jag och lade armen runt hans midja.
Kassören vid namn Lukas, som det stod på namnskylten såg rätt paff ut.
”Jag väntar där ute.” sade jag till Pyon och pekade mot en bänk utanför affären.
Jag plockade ihop mina varor och log. Pyon var helt underbar. Han vet att jag inte gillar pojkar som är för påstridiga. Tack gode gud för att han räddade mig från den där Lukas. Jag gick ut och satte mig och njöt av solen. Fanns det något mysigare än att njuta av solen. Det blev plötsligt mörkt bakom mina ögonlock. När man har solen på sig så är det rött. Men nu vart det svart. Så jag slog upp ögonen och såg Pyon som hade böjt sig över mig och stirrade på mig. Jag hoppade till ordentligt.
”Är du helt galen människa?! Ge oskyldiga flickor hjärtattacker sådär?” utropade jag dramatiskt och gjorde en klassisk dramatisk gest genom att luta handryggen mot pannan. Pyon skrattade.
”Varför skulle jag bry mig så mycket? Jag är ju inte ens intresserad av tjejer.” sa han lite generat och drog mig upp från bänken. Vi började tillsammans gå från affären hand i hand. Jag såg den dä kassören titta avundsjukt efter oss. Jag kände verkligen att det var tur att jag hade Pyon, min bästa vän.
Jag vet att det var väldigt länge sedan jag la ut någon del från shibus två liv. så om ni inte kommer ihåg så mycket så rekommenderar jag att ni ska börja om :) jag vet inte om jag kommer bli så regelbunden med att lägga upp delar eftersom jag har fullt upp med skolan plus att jag mår väl inte så underbart just nu. jaja nog med bortförklaringar. hoppas detta duger ^^
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 4) | mizzkitty - 11 apr 11 - 18:29- Betyg:  | | Sjukt bra del :), fortsätt gärna :D |
|
|
|
