My life is in your hands [1*] |
En vanlig dag. Ringande telefoner, ett oändligt hav av röster, och ett litet kaos var inte ovanligt utanför väggen till Dylans kontor. Han hörde bara dessa ljud avlägset eftersom att väggarna var nästan helt ljudisolerade. Dylan drog en djup suck, och slöt sina bruna ögon. Han lade händerna bakom sitt huvud, och lutade sig tillbaka i stolen han satt i. Hans vila stördes av en snabb knackning på dörren, och samtidigt som den öppnades, slog han upp ögonen. Ljudet träffade honom hårt. Kaoset var tydligen värre än vanligt. ”Mr Cruz vill träffa dig, Mr Cooper. Genast.” Kvinnan som gav honom meddelandet var lång, och det korta håret var rött. Bakom de fyrkantiga glasögonen syntes ett par blåa ögon. ”Visst. Tack, Stacey.” Dylan ställde sig upp, och Stacey försvann snabbt. Snabbt rättade han till sin blåa t-shirt och drog händerna över de blåa jeansen innan han gick med bestämda steg mot sin chefs kontor, och knackade på den mörka dörren. ”Kom in.” Dylan öppnade dörren med en stadig hand och gick in i rummet. ”Stäng dörren.” Rösten kom bakifrån en stol vid ett skrivbord, bortvänd mot en stor glasvägg ut mot staden. Dylan gjorde som rösten sa, och satte sig sen ner i en fåtölj framför skrivbordet. ”Det här är mörka tider Dylan.” Med en suck vände sig mannen i stolen mot Dylan. Snabbt synade han sin chef. Svart hår, som inte hade ett enda grått hår även om mannen var i sina sena fyrtio år. Ögonen var gråa, och pannan pryddes av en enda orolig rynka. ”Det här uppdraget som du ska få är av största vikt. Du får inte misslyckas.” Dylan nickade, och väntade på att få veta vad han skulle bli tilldelad. ”Tidigt idag hände något förfärligt. Presidentens dotter blev kidnappad.” Dylan stelnade till, och såg in i Mr Cruz’s ögon. ”Hon kidnappades av Derenchas, ligan från Serbien. Vi har mottagit en film där de ber om en lösensumma på åtta miljoner. Åtta miljoner, Dylan. Vi måste rädda henne innan de gör något.” Dylan nickade, och tog emot mappen med information som sköts mot honom. ”Hämta hem henne.” Dylan vände stegen mot dörren med Mr Cruz’s sista ord ringande i öronen. Snabbt var han tillbaka på sitt kontor, och greppade tag i en ryggsäck som alltid fanns där. Han lade ner mappen, två telefoner, ett pass och en plånbok i ryggsäcken. Innan han försvann ut ur kontoret, tog han sin Glock 23 och stoppade den innanför byxlinningen. Han greppade sin svarta skinnjacka som hängde på en krok i rummet, och skyndade sig ur det stora huset. Snabbt var Dylan vid sin svarta Porsche, och åkte snabbt hem. Där lade han ner två tröjor, några kalsonger, en tandborste, tandkräm och två par jeans i ryggsäcken. Dylan läste noga igenom mappen, och duschade innan han bytte om till en vit t-shirt och ett par svarta jeans. Han gjorde i ordning ett par mackor och tryckte i sig dem snabbt. Han stannade upp i en rörelse när han läste ett visst ord. Serbien. Med en suck slukade Dylan den sita biten av mackan och åkte mot flygplatsen på sin svarta motorcykel. På flygplatsen hade han inga problem att skaffa en biljett, eftersom att Mr Cruz redan hade bokat en åt honom. Efter en kort stund satt han på planet till Serbien, och han slöt långsamt ögonen och föll i en dröm lös sömn.
|
| Kommentarer | | amandix - 11 apr 11 - 16:03 | intressant :D
Mejla när nästa det kommer? (: |
|
|
|
