* Låt oss sjunga om kärleken |
Det var med ett enda ord som hon visste det.
Det började som en känsla inom henne, och lika lätt som en sommarvind så blev hans mandelbruna ögon
hela hennes värld.
Han var hav och horisonter, stjärnfall och ljuvaste hyacint, och hans blotta närvaro fick hennes kropp att fyllas av euforiska glädjerus.
Hans smultronkyssar livnärde hennes själ och hans solskyssta kropp sände stötar av begär och hunger genom hela hennes kropp.
*
Och det var med ett ord hon visste,
Att han var allt.
|
|
|
|