Isolde [5/?] |
Isolde
Det var riktigt fint ute. Himlen ovanför oss var alldeles blå och solen lyste klart, solens värme spred sig i kroppen medan den svaga vinden svalkade den. Det var precis perfekt och jag ville bara springa runt och leka, men det kunde jag ju inte göra med en snygg kille bredvid som tittade på. Han skulle nog trott att jag var galen om jag lekte som jag brukade när jag var djur.
Jag satte mig på den svala stenen i skuggan och väntade på att Simon skulle hoppa upp bredvid. Det gjorde han inte. Han la sig ner i gräset bredvid och skrattade lite.
”Åh, så jävla skönt det är här ute på landet alltså!” suckade han och sträckte på sig. När han gjorde det åkte den vita enkla T-shirten upp så han visade sin sexiga mage. Ja, sexig var den allt, det kan jag lova! Jag kunde inte låta bli att titta.
”Ja, visst är det!” svarade jag och suckade lyckligt. När jag upptäckte att Simon märkte att jag tittade på honom tittade jag snabbt på en stor ek bakom honom. Jag kände att jag blev varm om kinderna och försökte dölja det genom att kolla bakåt en stund. När jag vände mig om tittade han fortfarande på mig och jag kunde inte låta bli att rodna igen, men denna gången valde jag att inte skämmas. Han log mot mig och vände om på mage.
”Vad gör ni här om dagarna då?” undrade han och plockade lite med några grässtrån.
”Vet inte riktigt. Jag brukar vara här i skogen för det mesta. Det finns liksom inte så mycket att göra när man bor så här långt ut på landet” svarade jag och ryckte på axlarna. Simon nickade fundersamt och tittade sedan ut i skogen.
”Vad gör du här ute i skogen då?” undrade han och satte sig upp. Jag kunde inte låta bli att sträcka på huvudet för att se det sista av magen innan tröjan åkt ner. Han flinade mot mig och jag log tillbaka.
”Tråkar, antar jag”
”Badar du aldrig? Har ni inte någon strand i närheten, pappa nämnde något om det” sa Simon och reste sig upp för att se om han kunde hitta någon.
”Ja, det är vår privata strand. Den är inte så stor, men jag kan visa dig den om du vill” svarade jag och reste mig jag med. Jag gick vidare och förväntade mig att Simon skulle följa med, men han stannade till och såg ut över fältet bakom skogen.
”Är det där vad jag tror att det är?” halvviskade han upphetsat. Jag hoppade till hans ställe och tittade över fältet och den var inte svår att missa, en stor björn som lunkade fram.
”Shit vad coolt!” fortsatte han och började gå närmare.
Den jäveln var inne på mitt revir. Jag ville förvandla mig direkt och försvara det. Jag sparkade till en sten så det lät högt och björnen kollade bakåt på oss.
”Jävlar, han kollar på oss!” utbrast Simon och började gå bort därifrån. Björnen gav ifrån sig ett vrål(jag kunde inte urskilja om det var varningsvrål eller hälsningsvrål, eftersom jag var människa) och stod helt blickstilla medan den stirrade på oss. Jag backade några steg och tog Simons hand för att långsamt dra honom därifrån. Händelsen var naturlig för mig, jag skulle dra bort honom från en fara, så jag tänkte inte så mycket på hur han kunde tolka det. Han gav mig en fundersam blick och när jag kom på mitt misstag tänkte jag att jag borde släppa handen.
Det gjorde jag inte.
Lite kort del, men förhoppningsvis gillar ni den! ;3
BLIR JÄTTEGLAD OM NI KOMMENTERAR! <3 8D
// Johanna - Belcane
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | LisaHoglund - 18 jul 11 - 17:00 | | Ååååh, denna hade jag glömt men nu ko jag på att det är du som skriver den också! Den är så grymt bra och nu blev det ju jättespännande :o Säg till om du fortätte rpå denna :D | Mizz_andersson - 17 jul 11 - 21:18- Betyg:  | | Den låter intressant. Du får gärna maila när nästa del finns ute. =) | | gillardig7 - 8 apr 11 - 19:24- Betyg: | | MER! D: | | Eme_96 - 8 apr 11 - 17:23- Betyg: | | jättebra! :) mejla nästa! :D |
|
|
|
