jag har inte tappat rösten
bara förmågan att höra på
kan inte längre se våran verklighet
vågar inte ens försöka förstå
du höll min värld i din hand
vi höll händer men jag höll andan
men jag var inte rädd för dig
jag var rädd för att vara utan dig
jag vandrade på änglamark
jag gick på varje ord du sa
oskyldiga bokstäver som bildade
en inte lika oskyldig mening
men jag såg vad du försökte säga
utan att höra ett enda ord
det finns inget nu, inget vi
inte längre
alla sa att livet
det ska levas
men ingen sa
att man blir rädd
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
abusedchildren - 4 okt 11 - 20:13- Betyg: |
Ord som kramar och krossar sig in i själen.
Du är sagolik <3 |
Kamikazefilosofi - 7 apr 11 - 01:27 |
Titeln <3
Och slutet, såklart. Starkt. |
EdgardAlanPoe - 7 apr 11 - 00:08- Betyg: |
sinnessjukt.
galet bra.
<3 |