Nicholes Life HP-FF (Del 10) |
Nu är det så att jag har HELT OTROLIGT tråkigt, och bestämde mig därför för att fnittra mig vidare på denna historien ;)
Jag hatar dig, fast jag älskar dig? Låter det rimligt?
NICHOLE
Skratt och prat hördes runt bordet, min syster satt bredvid mig, hon åt knappt något, i stället satt hon med sin blick fäst mot en kille några platser bort. Jag knuffade lätt till henne i sidan, och hånlog lite mot henne. Hon vände sina drömmande ögon mot mig, jag kunde inte låta bli att göra ett lätt kräkljud. Hon slog till mig lätt på armen, och av uttråkning satte jag mig ner och stirrade ner i maten. Mums, eller inte. Jag gillade varken mört kött eller grönsaksbiff. Jag vände äcklat min blick uppåt, jag kollade runt om på människorna vid bordet, vissa helt oskyldiga, vissa de mest egoistiska människor jag någonsin mött. Mina ögon vandrade iväg av sig själv, mot Draco. Han märkte nog inte att jag satt och stirrade på honom. Hans blick var fäst vid, så som jag förvirrat kunde se. Hermione! Eller, det var ju inte precis henne, det var ju en helt annan tjej, en snyggare tjej.
Efter ett tag som känts som evigheter hade nog de flesta glufsat i sig all den mat som fanns på bordet. Mamma reste sig upp hennes blick vilade lite över de alla tills de sett att hon ställt sig upp. "Nu när ni ätit klart, både förrätt och efterrätt ska vi börja vid nästa del av eventet. Balen." Hon log nöjt, alla andra började lägga i ordning besticken på sina tallrikar, och bege sig mot den västra flygeln. Jag reste mig, och begav mig tillsammans med mina systrar mot flygeln i västra delen av huset. Hermione hann upp vid min sida, jag lämmnade min systrar och stannade upp för att prata lite med henne. (Jag kunde inte neka att jag var sur på henne för att hon stal min uppmärksamhet på Draco från mig, fast hon var ju ändå MIN skapelese.) "Skit också! Såg du hur Draco kollade på mig Nichole!?" Sa hon hetsat, jag nickade. "Som om du var en ädelsten." Hon mumlade ett "Ja," till svar och vi begav oss fort med hopen till flygeln.
Väl inne väntade alla tålmodigt på mamma, hon skulle självklart starta det hela. Efter säkert en kvart gick hon elegant in genom dörren med en man vid sin sida. Han hade kort ljusbrunt hår, var lätt solbränd, och ganska lång. Jag kollade med stora ögon mot honom, men.. Vart hade hunden tagit vägen. Hon ställde sig precis i mitten av salen. Hennes `partner´ höll om hennes midja och hon höll om hans axel. Musiken sattes igång, och de inledde dansen. Själv gick jag snabbt fram till Harry och frågade om vi kunde tänkas dansa. Han nickade och log. Han tog tag om min midja och vi började dansa med i takten.
Jag hade inte bara dansat med Harry under den första timman som gått, självklart med Ron, och en annan kille som hette Kevin, han hade bruna ögon, mörkblont hår och var ganska muskulös, jag kunde inte direkt säga att jag var kär.. Men han var otroligt söt. Jag hade också märkt att Hermione fått en massa uppmärksamhet speciellt mycket av Ron, när han märkt hur andra killar frågade henne efter en dans. Hon var just påväg mot mig för att sätta sig när en kille tog tag i hennes arm och vände henne för att dansa med henne. Till en av min största besvikelser var det Draco. Hermione såg bedjande på mig, jag reste mig fort och gick fram till henne. "Dissy, är du okej? Du ser lite febrig ut." Sa jag med en ljus röst. Hon skakade svagt på huvudet. "Du kanske borde gå och sätta dig en stund då." Avslutade jag innan jag på något förvirrande sätt hamnade i en dans med Draco. Han kollade glödande ner på mig medans jag såg idiotiskt upp mot honom. Han var huvudet längre än mig, vilket just nu störde mig något enormt. "Jag vill verkligen inte dansa med dig just nu Malfoy, men jag gör allt för mina vänner, framför allt mina kusiner." Sa jag med en lätt irriterad röst när han lätt putte upp mig i luften. "Trodde du gillade mig," sa han med en röst jag skulle beskriva som drömmande. "Så som du stirrade på mig vid maten," avslutade han innan jag hann säga något. "Aldrig i livet att jag skulle `gilla´ dig." Snäste jag och släppte honom, han föll nästan bakåt, jag slängde bak några lockar med handen och gick bort till Catrine, jag höll på att gapa stort. Egentligen var det inget illa, men gud. Hon satt och hånglade med.. Enligt mig världens snyggaste kille. Han hade spretigt hår typ, han såg ut att vara tre-fyra år äldre än mig själv, han hade gråblåa ögon, och såg väldigt muskulös ut. Jag vände mig om och gick och satte mig bredvid Hermione i stället.
"Alla mina systrar har dejter ikväll!" Suckade jag djupt och stirrade från vänster, rakt fram, och till höger. De satt alla tre och fnittrade ihop med någon snygg kille, och den enda killen som brydde sig om mig var Draco. Jag letade upp honom, och fann honom ståendes med sin familj en bit bort från Catrine och hennes `umgänge´. Plötsligt slog det mig. Jag drog tag i Hermiones arm och drog slugt med henne utåt, mot mitt rum däruppe. Innan jag gick ut genom dörren vändes min blick mot Draco igen, han var verkligen snygg. Jag suckade innan jag drog iväg med Hermione igen.
Jag stängde dörren kvickt när jag dragit in henne i mitt rum. "Hermione! Vart har du gjort av min mammas bok? Jag måste ta reda på en sak." "Den.. Den ligger här, i min väska." Sa hon, och drog upp klänningen snabbt, på hennes lår satt en pytteliten väska. "Ärligt, i den lilla saken!?" Frågade jag upphetsat. Hon nickade, tog tag i den och tryckte ner hela sin arm i den. Smartass. Jag himlade, hon drog fram boken och slängde över den till mig. Jag öppnade den så fort jag kunde och letade fram ungefär ett år innan Catrine föddes. (Dagboken, den var den längsta jag någonsin sett.)
Catrine var utan tvekan hans dotter.
Man såg det på henne, ibland ville jag bara dumpa av henne hos honom, men hon skulle aldrig växa upp normalt då, och jag älskade henne över allt annat. Hon har ett långt vitt hår, isblåa ögon och ett lätt `vilie´ drag. När jag väl tittade på henne så kom jag ihåg hur jag tvekade, hur jag tänkt ta bort henne, men inte kunde på grund av skuldkänslor. Hon var ju trots allt ett barn. Mitt barn, och trots att det var Lucius.. -
Som jag trott, jag gav tillbaks boken snabbt till en oförstående Hermione, hon proppade ner den i väskan och följde efter mina hastiga steg ut ur rummet och nerför trappan. Jag fick hålla uppe klänningen för att inte snubbla. Vilket jag höll på att göra vid sista trappstegen. Jag steg fort in i flygeln, och gick raka vägen fram till mamma. Jag mumlade. "Måste prata." tyst bredvid henne. Hon nickade stilla och försvann ut genom dörren tillsammans med mig. Jag drog med henne till ett rum bakom en bokhylla i biblioteket. "Vad måste du prata om Nichy?" Frågade hon mörkt, men fortfarande på ett snällt sett. "Alla mina systrar har olika fäder? Eller?" Hon nickade lugnt, och viftade med handen för att jag skulle fortsätta. "Är... M..." Hunden kom intussandes genom bokhyllan. Jag fortsatte i vilket fall. Det var bara en hund. "Jo mamma, är Malfoy far till Catrine?" Frågade jag långsamt efter ett djup andetag, och ett till efter att det var sagt. Hunden satt spänt bredvid henne. Hon nickade, men verkade inte speciellt rörd. "..och min är Sirius Black?" Frågade jag spänt. Hon höjde blicken och såg in i mina ögon. Hennes ögon var kolsvarta, trots att de brukade vara ljust blåa.
Orkade inte skriva mer, sitter och läser femte boken på engelska just nu ;) Hoppas ni gillade delen. (Berätta gärna hur ni tror/tycker det ser ut, så ser jag hur allas uppfattningar är olika.) Snälla kommentera, inte bara tjuvläsa. Då äter min katt. *Sneglar på sin gråa katt, den sover.* Då John Blundar min katt er.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | TrashTjejen - 3 apr 11 - 17:52- Betyg:  | Den var riktigt bra.
Förlåt för att det har tagit mig ett tag att läsa igenom de här. Men jag har mycket att stå i. & en massa saker börjar reda upp sig nu. Tack för alla dina mejl.
Blir glad varje gång jag kan drömma bort mig i dina historier. För livet kan vara tufft ibland. Tack för att du skriver.
Det är synd att inte fler kommenterar det du skriver. För historien är riktigt bra. Gillar det starkt.
Mejla nästa också. _-Juni-_ | | JennnyJ - 2 apr 11 - 11:05 | ÅH. underbart, underbart, underbart! jag gillar att du verkligen tar dig tid till att få med småbeskrivningar (som t.ex. att Nicole lyfter lite på klänningen när hon ska gå ner till balen igen, en detalj som många skulle strunta i men som gör det hela mer levande och för in ett flyt i texten) och jag undrar om Sirius vet att hon är hans dotter? Om inte så kan ju det här bli helt AWESOME! Och jag undrar ifall Lucius vet att han har en dotter... det är spännande det här, de är det verkligen!!
/JvJ |
|
|
|
