Isolde [1/?] |
15 ÅR SENARE UR ISOLDES SYNVINKEL :D
Isolde
Tassarna formade spår i sanden under mig när jag sprang och sanden bildade stora moln runt mig så jag fick sand på tungan som dinglade utanför min mun. Efter en stund lämnade jag sanden och sandmolnet bakom mig och sprang ut i det kalla vattnet. Jag hoppade upp och ner, fram och tillbaka och skällde för att uttrycka min glädje. Vattnet skvätte runt mig och jag dök ner under vattnet så jag kunde dra in vatten i min mun. När jag kom upp till ytan simmade jag vidare och svalde det salta och goda vattnet. Jag upprepade dykningen några gånger och kom ganska långt ut.
En båt åkte förbi på håll och några vågor slog över mig. De var inte alltför höga så jag tyckte bara det var härligt och skönt. Två skrattmåsar cirkulerade strax ovanför mig och skrattade högt. Jag såg de flyga vidare när jag plötsligt såg något under mig. Jag vände mig snabbt om i det djupa vattnet och dök ner för att se mig omkring. Ett stort fiskstim bara, som simmade förbi, såg riktigt häftigt ut så jag började simma med. Innan jag skulle upp till ytan fick jag tag i en liten fisk. När jag kom upp såg jag mig omkring efter närmsta land, det var riktigt svårt med en fisk som försöker fly i sin mun, ska jag säga! Jag såg en ö framför mig och valde att simma dit.
När jag började bottna skakade jag bort det blöta från min korta päls. Manen dinglade hit och dit och skvätte överallt. Jag tog ett jätteskutt över vattnet för att snabbare komma i land. Väl i land slog jag bakut och spottade ut fisken i sanden. Ön jag gått iland på var inte särskilt stor och obebodd. Stranden var kort med en skog som började nästan direkt. Det var snårigt och mycket taggbuskar som skulle fastna i mitt hovskägg om jag gick in. Jag såg ut över havet och njöt av vinden som snabbt torkade mig så jag slapp vara särskilt blöt. Jag stegrade mig en gång och gnäggade högt för att uttrycka min glädje.
Så, nu slapp jag det där blöta. Den där fisken såg riktigt god ut så jag gick fram till den hoppande fisken och stack klorna i den. Jag lät den försöka fly några gånger innan jag på riktigt bet ihjäl den. Riktigt god, må jag säga. När fisken var borta slängde jag mig i sanden och rullade mig lite, la mig sedan ner och solade. Solen sken fantastiskt vackert och det syntes inte ett moln på den fantastiskt blåa himlen.
När jag solat ett tag reste jag mig upp och gick in i skogen. Många taggar fastnade i min päls och jag blev smått irriterad, men vad skulle jag göra? Några fåglar längre upp väsnades och jag valde att klättra upp för trädet det lät som ljuden kom från. Väl uppe såg jag ett fågelbo som jag smög mig på. Jag kom närmare och närmare, tills jag var så nära att jag såg de två små hjälplösa fågelungarna. Precis när jag skulle attackera fågelungen dök en stor fågelmamma upp och skrek rakt i mitt öra. Av rädsla backade jag några steg, men när fågeln flaxade så med sina vingar att jag gick snett föll jag från grenen.
Fågeln spärrade upp ögonen när jag kom flygande upp. Jag hoade högt innan jag flög vidare i skogen. En uggla längre bort hoade tillbaka. Jag fördes automatiskt närmare ljudet men bestämde mig sen för att flyga tillbaka var jag kom från.
Jag skrattade högt, så det ekade och flög runt i cirklar för att se lite vart jag tog vägen. När jag såg mitt hus flög jag mot det. En doft av jordgubbar, mjölk och socker spred sig runt mitt hus och när jag såg den stora skålen satte jag mig ner på staketet och skrattade högt för att mamma skulle förstå att jag var där. När jag hade skrikit hur många gånger som helst kom hon äntligen ut. Jag flög snabbt in genom dörren och hon skrattade glatt. När jag flugit uppför trappan och in i mitt rum landade jag försiktigt i min säng.
Hoppas ni diggar det (y) ;D
Kommentera om ni har kritik eller vill prenumerera på novellen! 8D
// Johanna - Belcane
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Belcane - 27 mar 11 - 21:17 | | Tack förresten 8D | | Belcane - 27 mar 11 - 21:17 | Kreativ & Usami - Ja, det ska väl vara lite förvirrande, men i nästa del får man förklarat lite vad det är som pågår. Ju längre man läser, desto mer förstår man.
Men för att det ska bli lite roligare att läsa ska jag snart försöka förklara det mesta :) | Usami - 27 mar 11 - 21:11- Betyg:  | Oj! Ehm, förvirrande, men ändå vacker! Verkligen en novell man vill få mer info omkring för att klara ut sina tankar, speciellt om pappan!
Fem stjärnor :D |
|
|
|
