Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Nicholes Life HP-FF (Prolog)

Här är Historia 2, som jag valt döpa till Nicholes Life därför att den kommer handla mycket om henne, och, ganska mycket om Jessicka med för den delen. Jag skriver, och det är nästan det enda jag gör - Förutom på onsdagar, fredagar och lördagar :D <3 Pussar, och hoppas ni får en bra läsning! (Nu kan det ha hänt att jag gjort så att Sirius inte har dött ;))

Life´s a complicated shit. Twentytwo years later, year 1997


Runt det kala bordet, i det iskalla rummet som bara lystes upp av en eld i den sprakande spisen, satt fler en tjugo personer, alla med mörka kappor eller dylikt, längst fram satt en man, om man nu kunde kalla honom det, med blekvitt ansikte, röda ögon, och hårlöst huvud, och springor till näsa, han var ondskan själv. - Lord Voldemort - skräcken i mångas ögon. In i rummet kom fyra-fem personer till, en lång kvinna, med kort rakt kolsvart hår, en tajt klänning, och höga skor, en kvinna som såg nästan exakt ut som den nyss nämnde, förutom att hon såg ut att var 17. En kvinna med lockigt hår, tunga ögonlock och ett sinnessjukt ansiktsutryck var också med dem, en man med svart hår, magert ansikte, och den sista var en man med ett brutalt ansikte. "Sätt er ner." sa Voldemort med ett lätt väsande, "Severus, sätt dig här," och visade platsen till höger om sig. "Yaxley - bredvid Dolochov, Jess, Bella, Nichole, platserna mitt emot Malfoys." De intog deras angivna platser och väntade på vidare tilltalning. Framför Jessicka satt Lucius Malfoy, han stirrade lätt rädd på henne, hon var fortfarande vacker, hon märkte detta och såg på honom med ett flin på läpparna, tills Voldemort talade. "Nå?" "Herre, Fenixorden tänker flytta Harry Potter från hans nuvarande skyddsställe på lördag, vid mörkrets inbrott." Intresset vid bordet skärptes påtagligt, några stelnade till, andra rörde oroligt på sig, alla stirrade på Snape och Voldemort. "Lördag ... vid mörkrets inbrott", upprepade Voldemort. Han glödande röda ögon fästes på Snapes svarta med en sådan intesitet att några av betraktarna tittade bort, tydligen rädda att själv bli svedda av den brinnande blicken. Men Snape såg lugnt in i Voldemorts ansikte, och efter något ögonblick vreds voldemorts läpplösa mun till något som liknade ett leende. "Bra. Mycket bra. Och den här informationen kommer..." "Från den källa vi talade om", sa Snape. "Herre." Jessicka hade lutat sig fram och tittade bort mot Voldemort och Snape i änden på det långa bordet. Allas ansikten vändes mot henne. "Herre, jag har hört nåt annat." Jessicka väntade, men Voldemort sa ingenting, så hon fortsatte: "Auroren Dawlish lät undslippa sig att Potter inte ska förflyttas förrän den trettionde, kvällen innan pojken fyller sjutton år." Snape log. "Min källa talade om för mig att det finns planer på att lägga ut ett falskt spår - det här måste vara just det. Man har säkert använt en Confundusbesvärjelse", sa Snape. "Jag försäkrar dig, Jessicka, att Aurorenas huvudkontor inte längre kommer att spela nån roll i beskyddet av Harry Potter. Fenixordn tror att vi har infiltrerat Ministeriet." "Då har Orden i alla fall lyckats få rätt på en sak, va?" Sa Nichole. Hon gav till en fnissning, som upprepades här och där runt bordet. Voldemort skrattade inte. Hans blick hade vandrat uppåt mot kroppen som långsamt snurrade ovanför huvudet på dem och han verkade djupt försjunken i tankar. "Herre", fortsatte Jessicka, "Dawlish tror att en hel grupp Aurorer kommer att användas för att förflytta pojken ..." Voldemort höll upp en stor vit hand och Jessicka tystnade omedelbart medan hon bittert såg hur Voldemort åter vände sig till Snape. "Var tänker de gömma pojken nästa gång?" "Hemma hos en medlem av Fenixorden", sa Snape. "Enligt min källa har platsen försetts med vartenda skydd som Orden och Ministeriet gemensamt kan åstadkomma. Jag tror inte det är stor chans att ta honom när han väl är där, herre, om inte Ministeriet har fallit för lördag förstås. Det skulle ju kunna ge oss möjlighet att upptäcka och upphäva tillräckligt många av förtrollningarna för att bryta igenom resten." "Nå, Jessicka?" ropade Voldemort neråt bordet medan ljuset från brasan glänste besynnerligt i hans röda ögon. "Kommer Ministeriet att ha fallit nu på lördag?" Än en gång vred alla på huvudet. Jessicka tog ner fötterna på bordet och satte sig rakt. "Herre, jag har goda nyheter på den saken. Jag har, med svårighet, och efter stora ansträngningar lyckats kasta en IMperiusförbannelse över Pius Korpulens." Många av dem som satt runt Jessicka såg imponerat på henne. Hennes granne, på vänstra sidan, - Dolochov - klappade henne lätt på axeln. "Det är en början", sa Voldemort. "Men Pius Korpulens är bara en man, Scrimgor måste omringas av vårt folk innan jag skrider till handling. Ett enda misslyckat försök att ta trolldomsministrens liv kommer att hejda mig ett bra tag." "Det är sant Herre. Men ni vet ju att eftersom Pius Korpulens är chef för Avdelningen för upprätthållande av magisk lag och ordning har han regelbunden kontakt med inte bara minstern själv utan också med cheferna för alla de andra avdelningarna på Ministeriet. Nu när vi har en så högt uppsatt ämbetsman under vår kontroll, tror jag det blir lätt att underkuva de andra, och då kan de allesammans arbeta gemesamt på att störta Scrimgor." "Så länge vår vän Korpulens inte upptäcks innan han har omvänt resten", sa Voldemort. "Eftersom det inte är troligt att Ministeriet är i mina händer före lördag. Om vi inte kan komma åt Potter på det ställe han ska tll, måste det göras medan han är på väg dit."



Eftersom prologen hör till första kapitlet ur sjunde boken känner ni säkert igen det, men jag har bytt lite saker, så som att Jessicka är Yaxley :) (Han finns fortfarande, men det var istället Jessicka som pratade.) Kommentera gärna. :) NI gör min dag! / Trezzan - Therese ! <3
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
JennnyJ - 19 mar 11 - 12:09- Betyg:
lämnar en ny kommentar eftersom min förra inte syntes (inte bra, inte bra!) i alla fall, den var verkligen spännande och jag vill gärna veta hur Jessica kunde bli inblandad i allt det där, o hur Sirius tog det när han fick veta! oj, oj, oj! det enda med den här delen som man kan tänka på är att dela upp det i lite mer stycken så att den blir lättare att läsa :)
ha det bäst, ska försöka läsa de andra delarna nu, borde egentligen kila vidare till mina kompisar men de får vänta ett tag tror ja ;)
ha det bra!!
/JvJ
TrashTjejen - 15 mar 11 - 17:23- Betyg:
Åh! Gud vad bra! Tack för mejlet, ska läsa andra delen med,
(vem skrev andra kommentaren?) Du gjorde väl början själv?,
För jag känner inte igen det från boken.! Du är bäst tack.
konfettiregn - 14 mar 11 - 23:55
super!

Skriven av
Edwin82Therese98
14 mar 11 - 20:21
(Har blivit läst 89 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord