Tjejen nummer nio, del 10 |
Såg att det var på tiden att jag lägger upp en ny del.
Så här kommer den, hoppas ni gillar den
”Nå, vem är sugen på popcorn?”, Robin lösgjorde sig från trängseln av tjejer i soffan och började gå mot köksdelen. Jag visste att han syftade på mig, för ingen av de andra tjejerna skulle självmant säga att de ville ha popcorn. Men jag visste, och såg hur mycket de suktade efter popcornen i skålen när den stod framme på bordet. Men ingen tog. Jag älskade det. Älskade att se deras plågade och sammanbitna längtan efter det. Men jag älskade det även för det var något jag och han hade gemensamt, som ingen av de tjejerna kunde ta ifrån mig. Robin tittade bedjande på mig. Helvetes jävla besatthet. Jag reste mig upp och vi gick till köksdelen. Jag satte mig på en av barstolarna och tittade på honom när han tog ur den platta popcornspåsen ur plasten och stoppade in den i mikron och körde igång. Han lutade sig över bar bordet och tittade in i mina ögon. Jag hatade att titta in i hans ögon, hatade hur naken han fick mig att känna. Men samtidigt älskade jag det. Älskade uppmärksamheten han gav mig. Älskade hans bruna varmhjärtade ögon. Jag kände längtan efter hans läppar mot mina. Jag tror han kände samma sak för han lutade sig närmare mot mig, hans andetag värmde mig. Precis innan våra läppar nuddades så ekade brandalarmet. Och doften av brända popcorn spreds från mikron. Fan.
Han hade tryckt mig nära. Så nära att jag kunde känna hans bröstkorg röras när han andades, känna hans andetag i hårbotten och höra hans lätta snarkningar. Han hade lagt sig så försiktigt bredvid mig, och hållit om mig försiktigt men samtidigt hårt med sina muskulösa armar. Tryckt mig närmare honom, så nära att det inte fanns någon kroppsdel som inte rörde den andres. Jag älskade närheten, men jag kunde inte sluta undra, gjorde han så här med alla tjejer, eller var det bara med mig? Jag vände mig om, jag ville se hans ansikte. Se hur han såg ut när hans sov. Se hur han såg ut på riktigt, när han var äkta. Jag tittade på honom, såg fortfarande inte så mycket som jag hade hoppats på i dunklet.
”Sover du inte?” frågade han nyvaket, fortfarande blundande. Han släppte mig inte, höll mig fortfarande lika nära. Jag kunde fortfarande inte bestämma mig, gillade jag det? Jag sket i hans fråga, svaret var ändå uppenbart.
”Gör du så här med alla tjejer?” Han öppnade häftigt ögonen och tittade rätt in i mig. Men jag såg osäkerheten och genanten i hans ögon. Han gjorde det. Jag fattade inte varför jag blev så förvånad, och sårad. Jag visste att han gjorde det. Alla hade ju ändå nämnt det. Och vem skulle inte gjort det? Ett hus fullt med tjejer och en kille, vem skulle hållit sig till en när man kan få alla? Men jag kunde inte sluta känna mig sårad. Och därför hatade jag honom. Han tog ett försiktigt tag om min haka och förde mig uppåt, så våra ögon möttes.
”Men det här gör jag inte med alla”. Och så gjorde han det. Det jag hade väntat på under hela tiden. Att få känna hans perfekta läppar mot mina. Jag hatade det. Jag hatade att känna dem mot mina. Det var inte äkta. Han ville inte ha mig, han ville bara bevisa att han kunde. Att han kunde får alla tjejer på fall. Och det var därför jag sa det. Jag ljög, jag hatade det, men jag sa det.
”Robin, jag har en pojkvän”.
Robins blick isade. Det kändes som om han spottade hat i mitt ansikte med hans plågade men samtidigt hatfyllda ansiktsuttryck. Han sa inget utan reste sig bara upp och gick fram till dörren. Vände en sista gång om och tittade på mig. Hatfyllt. Plågat. Han steg ut genom dörren, smällde hårt igen den och lämnade mig och hans kläder kvar i rummet. Jag kände hur tårarna började sakta strömma ner. Vad fan hade jag gjort?
Jag slog upp ögonen som det fortfarande rann tårar från. Letade efter mobilen i mörkret med fingrarna. Tillslut fick jag napp och försökte med svårhet se hur mycket klockan var. Jag suckade uppgivet, det hade bara gått tjugo minuter sen jag tittat på den första gången. Jag vände blicken mot dörren, och tittade hoppandes och smärtsamt. Snälla Robin, Förlåt. Jag somnade om.
Jag slog återigen upp ögonen, smärtan fanns fortfarande. Den dumma jävla smärtan över att man har sårat någon, och även sig själv. Den ända skillnaden mellan den här gången jag vaknade och alla de andra gångerna under natten var att jag inte grät längre. Men jag visste om jag hade kunnat skulle jag gjort det, men mina ögon hade blivit uttorkade under nattens gråtande att det inte fanns än enda droppe kvar att gråta ut. Jag reste mig upp och tassade upp till klädhögen som låg - inte förvånat – utspritt på hela golvet. Jag tog upp ett par svarta shorts. Drog försiktigt i resårbandet fram och tillbaka. Tittade skeptiskt på dem. Äsch, de fick duga. Jag letade vidare i havet av kläder och hittade tillslut en grå munktröja, som jag satte på mig direkt över min bara överkropp förutom den mörkblåa spetsbh:n. Jag drog upp dragkedjan och tittade in i hel kroppsspegeln. Vackrare har man varit. Jag gick ut till det stora rummet, som första morgonen i huset var det fortfarande tomt och tyst, förutom Robin som låg i soffan. Tillskillnad från första dagen kände jag inget behov att gå och sätta mig bredvid honom, för jag visste att jag skulle bryta ut i gråt om jag gjorde det. Så jag fortsatte gå bort mot dörren som vette mot havet.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | gillardig7 - 18 mar 11 - 17:19- Betyg:  | | Jag älskar den! Du skriver verkligen sjukt bra.<3 | | devilseye - 13 mar 11 - 18:41- Betyg: | OMG! Har streckläst alla kapitel och älskar dem!
Mejla gärna när nästa del kommer ut! :)<33 | | briscoforevigt - 12 mar 11 - 00:56 | | jätte bra! :D Maila!! :D | | Eme_96 - 11 mar 11 - 18:53- Betyg: | | jättejättebra! :D mejla nästa! :D | | Ferdos-Lina - 11 mar 11 - 16:53 | Den var bra men när hon sa till honom att hon hade en pojkvän blev jag lite besviken på den här delen,
hoppas att nästa delen blir trevligare.
Men själva novellen är jättebra.
Mejla när nästa del kommer! | | mizzkitty - 10 mar 11 - 22:17- Betyg: | Sjukt bra del, du måste fortsätta :). Längtar tills
nästa del kommer ut. | | Sabbe_sabbe - 10 mar 11 - 19:27- Betyg: | | ååh underbart!! längtar efter fortsättning! |
|
|
|
