Dröm till döden! |
Aldrig mer sa jag. Aldrig mer skulle jag göra detta. Nu skulle det vara slut med sånt här. Men vad är det jag gör? Jo, jag sitter i den bilen som jag aldrig mer skulle sitta i. Den blanka svarta bilen. Med dem som jag aldrig skulle prata mer med.
Men en dag var dem bara där igen. Efter att dem hade kommit ut. Jag låg på golvet i mitt ruckel till hem. Fanns inte mycket till att kalla hem där. Jag sover på golvet och jag äger en tröja extra förutom den jag har på mig. Ett par snart sönderslitna korta shorts, och ett för litet rött linne som tappat mycket av sin färg. Då den är mer rosa än röd. Strumpor med hål på båda hälarna och ett par gympaskor med hål på vänstra skon bak vid hälen.
Det var inte alla dagar som jag kunde tigga till mig något att äta. Jag kunde aldrig gå till samma ställen mer än en gång i veckan. Men jag klagar inte. Det finns väl de som har det värre? Men jag ser bara mig själv till att vara utsatt för detta. Alla jag möter om dagarna, deras kläder, deras blickar. Allt på de skvallrar om vad de är för människor. Det är inte många som kan se om en person är snuskigt rik och snäll eller om den är förälder till en stor barnfamilj. Om personen är ensam och olycklig, eller väntar på att någon speciell ska märka den. Ja, jag kan se sånt. Det är inte många som kan göra. Men jag fick den gåvan. En fin gåva tycker jag.
Jag låg där på golvet, försökte att se sovande ut. Jag hörde bilen, dess tysta motor är knappt så man hör. Men välkänd är den. Bildörrarna öppnas och stängs, jag hör deras steg närma sig. Inget knackande eller så, de bara går in. Jag ligger i ett av hörnen i rucklet. Det hörnet som är helast.
”Fasy vakna!” Det var Jess. Ledaren av dem. Han sparkade lite lätt på mig, och jag visste att om jag inte ”vaknar” nu så kommer det bli hårdare. Jag satte mig upp och såg upp mot honom.
”Kom nu, det är dags för nya drag.” sa han bara och vände sig och gick mot dörren. ”Du kan behöva detta.” sa han innan han gick till bilen. De andra väntade på att jag skulle gå till bilen. Jag satt kvar på golvet och tvekade, tänkte. Vilka skulle konsekvenserna bli om jag inte följde med?
Jag reste mig upp och gick till mitten av rucklet, tog min tröja som jag hade där och gick sedan och satte mig i bilen.
Vad tycks? ska jag skriva fortsättning på den? :)
|
| Kommentarer | | Ensam4-ever - 12 mar 11 - 22:04 | | Ja till fortsättning! :) | | Chenso - 9 mar 11 - 20:30 | | Jag tycker att du ska skriva en fortsättning! :D verkar lovande |
|
|
|
