Det finns ärftliga sjukdomar som inte märks. Båda föräldrarna kan vara helt friska men ändå få ett sjukt barn, för att t.ex mamman hade ett dolt anlag för sjukdomen.
Om du testade dig och fick reda på att det är 25, kanske mindre, procent risk att ditt barn kan få en dödlig sjukdom eller en sjukdom som gör det väldigt svårt för barnet att överleva dagen, skulle du då välja att inte skaffa barn? Skulle du ta risken, eller chansen?
Om du var gravid och fick reda på att ditt barn löper 60 procent risk att födas med mental sjukdom, dödlig sjukdom eller liknande, skulle du då föda barnet eller abortera?
Själv vet jag inte. Jag känner att jag inte är redo att kunna tänka så eller ta såna beslut än. Visserligen är alla lika värda, och ett sjukt barn kan vara lika lycklig som ett friskt, men ett svårt sjukt barn skulle nog inte må så bra. Jag vet inte, vad kan DU ta ställning till?
|
| Kommentarer |
| Jakktar - 27 feb 11 - 11:44 |
Evvi, hon menar inte sån störning.
Svampar, jo, man kan ärva mentala sjukdomar :) |
| jokern13 - 25 feb 11 - 23:50 |
| svampar; Jo, det är ju sant. Men eftersom jag "sett" och upplevt så mycket av detta själv skulle jag förstå vilken oro mitt barn skulle ha. Om man däremot inte har de sjukdomarna själv är det jättesvårt att sätta sig in i situationen och därför tro att det ska bli bra. |
| Evvi - 25 feb 11 - 05:43 |
| Måste bara tillägga att man kan märka mentalt sjuka i magen.. Jag skulle haft en storebror som mamma förlorade, tre år innan jag föddes. Och han visste dom va utvecklingsstörd, innan hon fick missfall. Hon fick missfall i typ 5e månaden. |
| svampar - 24 feb 11 - 19:03 |
| jokern13- vissa tänker inte så. De tänker att det fortfarande finns en chans att barnet blir friskt, även om det har alla odds emot sig är de villiga att ta den risken. Jag håller nog med dig ändå, beroende på vad det är för sjukdom eller handikapp barnet är risksatt att få.. |
| jokern13 - 24 feb 11 - 14:34 |
| Eftersom jag redan vet vilka sjukdomar och vilka risker mitt barn har chans att få skulle jag nog inte skaffa barn. Jag skulle aldrig vilja utsätta någon för allt det som det medför. |
| LovesLL - 24 feb 11 - 14:06 |
| Om sjukdomen innebär lidande och tidig död skulle jag abortera. SÅnt skulle jag inte vilja utsätta en människa för, liksom. |
| svampar - 23 feb 11 - 22:59 |
bluesky- nä det kan man inte, tror inte man kan ärva det faktiskt. Vet inte varför jag skrev det ens. Shame on me.
mii- ja, läkarna kan säga att barnet t.ex löper 90% risk att bli sjukt, och sen inte blir det. Man räknar alltid med en procentuell risk, men för det behöver det inte hända.
När det kommer till kritan är det faktiskt slumpen som avgör. Om t.ex två bunögda föräldar med ett vikande anlag för blå får barn, är chansen för ett blåögt barn 25%, alltså ska vart fjärde barn få blåa ögon.
De kan ändå få fyra brunögda barn, eller tre blåögda och ett brunögt osv. Därför stämmer inte alltid läkares diagnoser, ti slut är det upp till slumpen. |
| Drawen - 23 feb 11 - 22:13 |
| Skulle ta risken, sen så fort man kan märka på fostret om det är friskt eller sjukt skulle jag avgöra ödet. |
| mii - 23 feb 11 - 19:53 |
Det är svårt att ta ställning till det. Hur kan vi veta att
det som läkarna säger, faktiskt stämmer? Ibland ställs en diagnos
om att barnet kommer födas gravt utvecklingsstörd men när ungen väl
kommer ut så har han/hon inga fel. Sen finns motsatsen.
Jag tror det handlar om att chansa, och vill man verkligen ha ett barn
så tror jag nog man ger det chansen att födas trots risken för
någon sjukdom. Göra abort måste ju vara väldigt svårt bara på grund av
vad oddsen säger, men det är ett beslut jag inte sku kunna fatta förän
jag faktiskt är i den situationen och måste välja. Men med dagens
medicin kan mycket fixas så det behöv inte alltid vara så hopplöst(: |
| bluesky - 23 feb 11 - 16:08 |
| Jag skulle nog välja att skaffa barn ändå, för det finns fortfarande en stor chans att barnet inte få (skillnad är om det är 50%, fast då skulle ju jag haft samma sjukdom). Men jag skulle nog göra en abort om barnet skulle födas med en dödlig sjukdom. Mental sjukdom kan man väl inte märka i magen? |
