Ätstörningar [del sex] - 168 cm och 39 kilo |
Så fort jag kom in i rummet kastade hon en snabb blick på
mig och gav sedan ifrån sig en djup suck.
"Matilda, vad ska jag göra med dig..?"
Jag satte mig i den vita fotöljen mitt emot hennes skrivbord
och tittade trotsigt på henne.
"Jag har ätit." Skolsyster lutade sig fram över sitt bord och
såg in i mina ögon.
"Det syns inte."
"Men jag har ätit!"
"Vad har du ätit då?" Hon lutade sig bak i sin mjuka datorstol.
Jag vet att det än mjuk, eftersom jag så många gånger smitit in
i hennes rum och satt mig bakom hennes skrivbord. Bara suttit
där och funderat på hur det skulle vara att vara henne. Sitta
där och lyssna på mig och mina problem. Att inte kunna hjälpa
till måste vara riktigt frustrernade.
"Ägg."
"Ägg?"
"Ja, ägg. Två om dan" Hon drog fingrarna genom håret på samma
sätt jag brukar göra när jag har problem att lösa ett svårt
mattetal.
"Matilda -"
"Ann-Sofie"
".. Två ägg om dagen räcker inte. Det är jätte bra att du äter
något! Men det är inte tillräckligt mycket!"
"Jag vet.."
I över en timme satt jag där inne, med Ann-Sofie och lyssnade
på hur hon återigen berättade hur orolig hon var för mig.
Hur hon så gärna ville ringa mina föräldrar och diskutera det
här med dom. Och jag fick återigen säga till henne att hon
inte fick ringa mina föräldrar, att jag litar på henne, bara
henne och att jag aldrig mer skulle kunna lita på någon igen
om hon lyfte den där luren och ringde mamma.
Jag ska bli bättre, det lovade jag henne. Hon ville väga mig.
Jag var tveksam först men hon lyckades övertala mig. Så jag
ställde mig på den där nedrans vågen.
"Okej, Matilda. Du är 168 lång och du väger 39 kilo. Du är
alltså tretton kilo underviktig." Jag kunde höra besvikelsen
i hennes röst.
Jag lämnade hennes kontor med tunga steg, gick mot matsalen.
Utanför stannade jag upp. Vad fan håller jag på med? Jag kan
inte gå in dit, så fort jag gör det komemr alla automatiskt
tänka att jag är fet som äter! Jag vände på klacken och gick
ut på skolgården istället. Det var kallt och snö överallt.
Handen letade sig automatiskt till jackfickan och drog fram
mobilen. Tryckte utan att tänka efter på "Ring upp Adam" och
hörde signalerna tuta. Adam och jag träffades på en nyårs fest.
Jag var där med min pojkvän. Edvin och Adam jobbade ihop hela
november-december. Nu jobbar Adam i stockholm på Dramaten.
Adam och jag har hållt kontakten rätt bra sen nyår, och vi
har blivit riktigt bra kompisar. Att han är sju år äldre än mig
spelar ingen roll. Signalerna tutade på och jag fick inget svar.
Jag gav upp och lade tillbaka mobilen i fickan men efter några
sekunder drog jag upp den igen. Letade reda på "Cassandra" i
kontaktlistan och tryckte på den gröna luren.
"Jaha, vad vill du då?"
"Trevligt du svarar i telefon bitch."
"Jag svara bara så när du ringer. Vad vill du?" Jag såg mig
omkring, det var inte en människa på hela skolgården.
"Har du lektion?"
"Nej, jag sitter på toa. Skulle just trycke ner fingrarna i
halsen och spy lite när du ringde. Vadå då?" Man kunde höra
hur allt hon sa ekade sådär som det brukar eka när man sitter
på toa och pratar i telefon.
"Är du hemma?"
"Ja?"
"Kan jag komma över?"
"Ja, visst. Men har inte du skola n-" Jag hade redan börjat
gå mot hennes håll och lade på så fort hon sa att det var okej
att jag kom över.
Jag smällde igen dörren och tog av mig skorna. Jag kunde höra
Cassandra paniksploa på toaletten när hon hörde dörren. Jag tog
en djup suck och slet upp toadörren.
"Vafan gör du?"
"Sluta spy, bitch! Det är inte bra för dig."
"Pfft, ska du säga" Hon gick förbi mig och in till köket.
Jag följde efter med arga steg.
"Jag spyr inte efter varje måltid!"
"Inte jag heller. Ibland spyr jag utan att ha ätit. Men du äter
aldrig Matilda. Så du ska inte säga nått." Cassandra satt på
köksbänken bredvid spisen och försökte tända sin cigg.
"Glöm inte fläkten" jag satte på fläkten åt henne och snodde
hennes cigg. Tog några bloss innan jag gav tillbaka den.
"Jag behöver grejer till helgen" Cassandra log och blåste ut
rök sådär sexigt som bara hon kan.
"Hur starka?"
"Inte så värst. Det jag fick förra gången, vad var det?"
Cassandra skrattade till.
"Morfin från min operation. Hade du kul?"
"Ja. Det var rätt skoj. Har du nått kvar?"
"Jadå, självklart."
Jag fick det jag skulle ha och gick därifrån så snabbt jag
bara kunde. Att hon har grejer är ändra anledningen till att
jag ens pratar med henne, vi funkar inte i vanliga fall. Hon
gör sånt här hela tiden och tycker att det är skittöntigt att
man kör med svagare, mindre farliga grejer.
Jag måste bara säga att jag inte är en sån som gör sånt här
speciellt ofta! Jag är nykterist i vanliga fall, men de senaste
månaderna har jag prövat lite nya saker. Jag har behövt det.
Behöver komma undan då och då. Och efter att ha provat en gång
käns det nu som en bra grej. Kommer man väl över den där spärren
funkar det. Egentligen är det sjukt. Allt som har med mig att göra
just nu är sjukt. Det var inte direkt såhär jag tänkte att det
skulle bli.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ferdos-Lina - 13 feb 11 - 16:30- Betyg:  | | Riktigt spännade del,mejla när nästa del kommer! | | LisaHoglund - 13 feb 11 - 02:34 | | Oj, spännande! Jättebra skrivet :) Men hemskt! Jag vet inte om det här har hänt dig på riktigt, men om det har det: jag hoppas att du har fått hjälp! :) | | MinoMel - 12 feb 11 - 12:42- Betyg: | Uschusch. Min kompis har gått igenom det här, lycka till hurru!
Jag tänker inte säga åt dig att du ska blir frisk för min,
eller någon annans skull. Det är bara du själv som kan inse
att det inte är bra, och det verkar du ju ha gjort.
Lycka till! | | Nokia - 12 feb 11 - 00:32 | | I.o.m att du har förmågan att skriva och analysera ditt beteende förvånar det mig att du inte sökt hjälp ännu. Det är inte värt det, jag lovar. |
|
|
|
