KärleksÅngest. |
Det är då det slår mig att du inte finns där. Att du försvunnit för längesen. Det är då det slår mig att jag står ensam på ett torg och den enda som vet att jag ens existerar är jag. Det är då det slår mig att det är 14 minusgrader och jag står utan jacka. Det är då det slår mig att smärtan kommit tillbaka. Jag tror aldrig jag känt mig så levande som nu. Smärtan får mig att känna mig levande. Jag låter det ta över mig. Krampen i fingrarna och huvudet och värken i käkarna. Jag låter smärtan besegra mig för en sekund. Jag blundar och tänker på hur jag låg i din famn, dina andetag i min nacke och dina läppar mot min hals. Din hand i min och mina händer runt din nacke. Dina läppar mot mina och jag i dig och du i mig. Jag tror aldrig jag känt mig så ensam som nu. När jag står på ett tomt torg klockan ett på natten. Gatorna är täckta av is. Det är mörkt på himmelen. Det är mörkt i alla fönster. Det är mörkt över allt. Det är mörkt i mig. I huvudet kan jag höra din röst. Jag känner din doft brevid mig och jag vet att du är där. Fast jag vet att du aldrig ens funnit där. Du är min fantasi, någon jag kommit på. Du är mina egna tankar. Och det är dom som har försvunnit. Det är dom som gör mig galen. Det är jag som gör mig galen. Jag är galet ensam.
|
| Kommentarer | | BESTMEMORiiES - 17 mar 11 - 21:41 | | as nice ju. fast lite scary haha :) | | SoRandom - 6 feb 11 - 15:02 | Bra skrivet!
känner igen mig i texten... |
|
|
|
