[M/M] En rubrik för mycket - Del 4 |
Den här delen blev lite rörig enligt mig. Men jag hoppas att ni kommer gilla den. Tack tack tack för alla söta kommentarer <3
’’HEJDÅ!’’, skrek Vincent och smällde igen dörren.
Jag slängde mig upp ur sängen och sprang ut ur dörren och ner för trapporna.
’’VÄNTA!’’
Vincent vände sig om innan han hade hunnit gå ut ur lägenheten.
’’Vad?’’, frågade han och log.
’’Ska vi inte prata om igår?’’, frågade jag och pillade på mina naglar.
’’Vad menar du?’’
Va? Vad menar han egentligen? Kommer han inte ihåg?
’’Men igår… när du kysste mig’’
Det blev knäpptyst och Vincent stängde igen dörren. Sedan började han skratta högt.
’’Damn vad full jag måste ha varit. Aja, ses’’
Jag tvingade i mig en skorpa mellan snyftningarna. Såg han inte hur seriös jag var eller hörde det på min röst? Jag var så förbannad och kände mig så sviken. Den kyssen hade betytt så sjukt mycket för mig. Jag orkar verkligen inte mer, fan.
Tänk alla hemska rubriker man får se i tidningen. Idag såg jag rubriker som 40 personer döda i en flygolycka och 80 år gammal kvinna rånad i sin lägenhet. Den rubriken som gjorde mest ont i mitt hjärta var,
Flera hundra dödade på Pridefestivalen.
En hysterisk man kom in på festivalen och sköt varje person han såg. Han bar en tröja där det stod ’’Anti homo’’ Polisen fick tag på mannen och berättar att han var mentalt skadad. Mannen kommer få den hjälp han behöver och släppas ut när han klarar av att vara bland folk, om han någonsin kommer att kunna det.
Jag satt med Amy på pannkakshuset hon hade tvingat med mig till. Hon beställde extra tjocka pannkakor med chokladsås och jag beställde bara vanliga pannkakor. Amy slafsade med pannkakorna och jag kunde knappt äta någonting.
”Amy”, sa jag alvarligt.
Hon kollade på mig med munnen full av chokladsås.
’’Vad?’’, frågade hon och log.
’’Du och jag… det är slut’’
Hon slog ner handen i bordet så högt att alla kollade på oss.
’’DU VET VAD JAG KOMMER ATT GÖRA!’’
’’Jag bryr mig inte längre’’, viskade jag och höll handen för att gömma mig i denna pinsamma situation.
Amy slet åt sig sin väska och sprang ut. Jag la pengar på bordet och sprang efter henne. Hon satt bakom pannkakshuset och grät.
’’Amy förlåt’’, viskade jag och fick lite dåligt samvete.
Varför skulle jag behöva det? Efter allt hon har gjort mot mig.
’’Fan för dig Linus. Du fattar inte hur jävla mycket jag älskar dig’’
’’Om du verkligen älskar mig varför har du hotat mig hela tiden och tvingat mig att göra saker?’’
’’Jag gjorde det för att jag trodde du skulle lära dig att älska mig tillbaka’’, snyftade Amy och reste sig upp.
Hon gav mig fingret och vända på klacken.
’’DU SKA FÅ ÅNGRA DET HÄR!’’, ropade Amy.
Något i hennes röst lät som hon verkligen menade alvar. Jag kunde inte hjälpa att bli rädd
En vecka har jag gått utan att prata med Vincent. Jag orkade bara inte prata med honom just nu. Varje dag gick jag orolig över att något skulle hända. Jag kände det inom mig. Jag gick för att köpa mjölk och ägg då min mobil ringde. Jag kollade på displayen, Vincent.
’’H-hej’’, stammade jag.
’’VAD FAN ÄR DET MED DIG?’’, skrek Vincent.
’’Vad menar du?’’
’’VARFÖR IGNORERAR DU MIG?’’
’’Gör jag inte’’
’’JO DET GÖR DU LINUS’’
’’Kan du prata lite tystare. Det gör ont i mitt öra när du skriker’’, sa jag lugnt.
’’Fan för dig Linus. Du är min bästa vän, eller var kanske man ska säga?’’, fnös Vincent.
’’Vincent du har glömt en sak som betydde så jävla mycket för mig. Du var full och det var bara ett misstag’’
’’Vad snackar du om?’’
’’JAG PRATAR OM KYSSEN!’’, skrek jag. ’’Har du aldrig fattat att jag tycker om dig? Amy hotade mig att berätta det för dig det var därför vi var tillsammans. Jag har inte kontaktat dig eftersom jag var sårad. Kan du inte fatta det?’’
Jag hyperventilerade ’’Du kanske förstår varför jag gör detta nu’’, sa jag och klickade på röd lur.
Med alla personers blickar runt om mig gick jag gråtandes till affären.
Efter att jag hade handlat gick jag tillbaka hem. Det var en underbar sommarkväll fast jag kunde inte njuta av den. Jag gick bakom ett höghus och där såg jag tre män stå och röka. Den ena var lång och rödhårig. En annan var extremt lång och svarthårig. Den sista var mellanlång och brunhårig. Något de alla hade gemensamt var musklerna som var så stora att jag trodde deras tröjor skulle gå sönder. Jag gick tyst förbi dem. Den rödhåriga stoppade mig.
’’Ey, är det du som är Linus’’, frågade han och log.
’’Eeeh, ja’’
Alla männen log nu.
’’Vi känner Amy du vet ditt ex?’’
Mitt hjärta började dunka och jag började kallsvettas. Jag gjorde det första jag kom att tänka på. Jag slängde mina varor åt sidan och sprang. Jag hade aldrig direkt varit känd för min snabbhet som dock inte är så snabb. Men i en sådan här situation hoppades jag få kraften att springa snabbare. Jag hörde deras steg bakom mig och plötsligt tog någon tag i mitt hår och slet mig ner på marken. Jag såg deras flin då de sparkade mig på marken.
’’SÅ DU ÄR BÖG VA?’’, skrek den brunhåriga.
’’FY FAN VAD VI HATAR SÅNA SOM DU!’’, skrek den svarthåriga.
Jag kände endast de tre första spakarna. Jag kände hur jag började försvinna. Jag ville att Vincent superhjälten skulle rädda mig… men det fanns ingen sådan. Den rödhåriga lyfte upp mitt huvud och spottade i mitt ansikte.
’’Är du fortfarande bög nu?’’, frågade han och de andra två skrattade.
Jag kunde inte svara honom. Hela min kropp darrade av rädsla. Frågor i mitt huvud började dyka upp som, Kommer jag att dö?
’’S-s-s-snälla l-låt mig g-gå’’, stammade jag och sträckte fram min darrande hand mot min ansikte. Jag kände hur hela mitt ansikte var fullt med blod. Jag kollade på min blodiga hand och jag grät på mina blodiga kinder.
’’Hörde ni honom? Han vill att vi ska låta honom gå’’, sa den rödhåriga och försökte imitera en femåring.
Han satte sig över mig och kollade in i mina ögon. Första örfilen, andra örfilen, tredje örfilen… någon stoppade honom innan den fjärde hann komma. Min hjälte hade dragit upp honom och slagit ner honom till marken. Jag såg på honom att han kände dem, han skrek på dem att ge sig iväg. Sedan satte han sig bredvid mig och ropade. Jag såg det på hans mun att han ropade men jag kunde inte höra någonting, Allt började svartna.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | Emelyeeh - 28 mar 11 - 11:55 | | OMG. C: Mejla nästa ? 8D | | Ferdos-Lina - 7 feb 11 - 21:53 | | Jättespännande del,mejla när nästa del kommer! | mecki - 6 feb 11 - 23:30- Betyg:  | | men sluta inte såååå D: | | dikt_flickan - 5 feb 11 - 13:49- Betyg: | men nej ,:(
han får inte bli slagen:(
och du kan ju inte sluta när det är så här spännande;o
mejla!<3 | | Haru - 4 feb 11 - 13:17- Betyg: | | Riktigt, riktigt spännande :) mejlia mig när nästa kommer :D | | Rainbow-escape - 3 feb 11 - 20:03 | Men neeej, du kan inte sluta när det är sådär spännande heller!!!
Hahaha, jag blir helt beroende av den här, åh. Du är duktig. <3 | | FR3KSHOw - 3 feb 11 - 17:58- Betyg: | | skriiiiv :D mejla:) | | SoRandom - 3 feb 11 - 17:00 | | Vill veta mer, vill veta mer! Bra del, mejla gärna nästa ^^ | | sztiz - 3 feb 11 - 15:19- Betyg: | | Gud vad grym novell du måste verkligen skriva mer :D <33 mejla?! | | Chenso - 3 feb 11 - 14:08- Betyg: | | Nej, hur kan du avsluta på ett sådant ställe? Det är ju FÖR spännande. |
|
|
|
