Fumlande, ramlande, tumlande. |
jag hör inte på
och jag kan inte se
drar ett sista andetag
och allt slår om till noll
hade kommit till den punkt
då jag satte mig ner
och sa att nu är jag klar
nu orkar jag inte mer
vill inte känna
så slå så hårt du kan
jag tror att jag förstår nu
hur du fick mig på fall
var fast i något trasigt
formade ord i handflatorna
ensam, men med själförtoende
och lukten av alkohol
avslutade alltid veckan
med sju hårda drag
utan känsla och fason
ett jack för varje dag
fyra veckor, 48 kvar
52 veckor på ett år
har klarat mig tills nu
tänk vad snabbt det går
jag tappade alltid spåret
fumlande, ramlande, tumlande
men någonstans på vägen
fann jag en varm famn
och jag kände att
jag också får finnas till
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | hallonvanilj - 2 feb 11 - 03:06 | | igenkännande | Yaemon - 22 jan 11 - 02:24- Betyg:  | | Den känns | | sonix - 22 jan 11 - 01:32 | | skört och vackert, gillar! |
|
|
|
