När du står framför mig |
Jag vill bara tala om för dig
en enda sak,
och egentligen spelar det ingen roll om du bestämmer dig för att svara
eller slänger orden i din papperskorg.
Någon bad mig att med en rad förklara
hur du känns inom mig nu,
och jag gav tystnaden som svar.
För hur förklarar jag de elektriska stötarna
jag känner när min hud är intill din?
Hur förklarar jag svagheten i mina knän
när dina läppar är alldeles för nära?
Hur förklarar jag något som jag inte själv förstår?
En gång i tiden begav vi oss mot varandra
med en förhoppning om att finna något starkare än oss själva.
Vi slog tvivlet ur våra hjärtan och sprang tills vi trodde att lungorna skulle sprängas.
Vi stod ensamma under solen och uttalade inga löften om framtid.
När du stod framför mig kändes det i hela min kropp
hela du var som ett fält sprakande fyllt av energi.
En gång i tiden var vi något som vi skapade för att minnas som något vackert.
Varför släppte du min hand?
Varför slutade du springa vid min sida?
Glöden i dina ögon har en annan färg nu,
en färg jag inte minns att vi nånsin målade.
Jag saknar hur bräcklig din röst var på morgonen
och hur tyst din andning var när du sov.
Hur kommer det sig att det enklaste och mest självklara blev en gåta?
En gång i tiden levde vi som sagorna
endast för dagen men med sikte mot stjärnorna.
Vi lovade varandra att aldrig sakna det förflutna
utan istället skapa något bättre i nuet.
Så du kanske blir förvånad av att jag skriver det här.
När du står framför mig nu
skälver jorden under mina fötter.
Jag önskar jag kunde röra dig som förr
Jag önskar du kunde se på mig som du gjorde då.
Samtidigt förbannar jag mina händer när de försiktigt rör vid din arm
jag undrar, har du märkt det?
Syns det i min själ,
för jag vet att du fortfarande kan se den,
att jag saknar det vi en gång var?
Men, det var ju egentligen bara en enda sak
som jag ville tala om för dig.
Förlåt, men jag kan inte hålla löftet vi gav
för nuet kan aldrig bli lika vackert utan dig.
|
Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | MIRO - 30 aug 05 - 21:51- Betyg: | Jaa du*förstummad*
Jag kan bara säga att det du skrev känner även jag..
men jag skulle inte kunnat uttrycka mig lika fint som du=)
Du träffade hjärtat med orden du skrev..
Fortsätt så!Mycket bra skrivet=) | Lorineca - 28 aug 05 - 03:06- Betyg: | vad fint!!! Du är verkligen bra på att skriva!! |
|
|
|