solen kastar skugga på en
inte allt för avlägsen
möblering och jag ser dig
och en bild säger mer än
tusen ord men jag kan
inte se ditt ansikte
jag kan inte se om du ler
och jag vet inte om du minns men
jag brukade sitta där bredvid
så nära jag kunde komma dig
jag brukade vara den som
höll din hand men det enda
jag kan känna nu är kyla
för det finns inte längre
någon som värmer mitt hjärta
inte så som du brukade göra
minns du hur jag brukade säga
att du var för bra för mig, för fin?
och du kallade mig löjlig
sa att det inte alls var sant
men jag envisades med att
upprepa de där orden om och om igen
jag är inte vacker nog
och jag har sett dig med henne
jag var inte lika fin som hon är
jag var aldrig värd någon som dig
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
| hjalte - 19 jan 11 - 00:30 |
| Du är som Robyn på svenska. |
falskverklighet - 18 jan 11 - 03:54- Betyg:  |
Denna berör mig så mycket så det finns inte.
Gör ont för mig att läsa denna då jag känner igen mig så oerhört mycket.
Underbart skrivit. |
| re-bex - 17 jan 11 - 14:20 |
| Riktigt vackert.. |
