Jag har ett hål i mitt hjärta |
.
- Jag har ett hål i mitt hjärta, sa hon och pekade på det röda som fick hennes vita t-shirt att rodna.
- Ett hål…? Frågade han med höjda ögonbryn och fingrade försiktigt på hennes tröjlinning.
- I mitt hjärta, ja.
Även hennes fingrar letade sig ner till kanten av t-shirten och med gemensamma krafter lyfte de den, ganska försiktigt för att inte störa flödet av det röda. Hon hade en vit BH på sig under t-shirten, även den var rödfläckad, särskilt i kanterna. Hans fingrar vandrade nerför hennes hals så snart de släppt taget om den rodnade tröjkanten och långsamt, långsamt vandrade de som i tvekan om de verkligen var på rätt väg, om de kanske egentligen var vilse.
- Precis här, viskade han med fingertopparna vid hjärtexplosionens epicentrum och visste i den stunden att hans fingrar hade ett utomordentligt bra lokalsinne.
Det fanns ingen trasig hud. Inget sår, som vanligtvis är källan till blodströmmar. Huden under hans fingertoppar var alldeles slät – men blöt. I jämn takt bildades där röda rosor. Det läckte från ett inre som inte var synligt och vätan snodde sig runt hans fingertoppar för att bevisa sin existens.
- Du har ett hål i ditt hjärta, konstaterade han som om hon inte visste alls, som om det inte var just det hon nyss bevisat, som om det var hon som behövde övertygas.
- Jag har ett hål i mitt hjärta, konstaterade hon tillbaka utan att se på honom.
Och det läckte och läckte och han blev så otroligt frustrerat fascinerad att han glömde bort att se henne i ögonen. Inte förrän han kände en annan väta mot sin hud tittade han upp och då frös han fast igen.
- Har du hål i dina ögon med?
- Ibland, nickade hon till svar och tappade alla muskler i nacken.
Plötsligt kände han en sådan outhärdlig smärta bakom revbenen. Det pumpade och pumpade, fortare och fortare och tillslut fruktade han att det skulle explodera. Med blodröda fingertoppar under en saltvattenvåt haka hjälpte han varsamt hennes nackmuskler att lyfta ett alldeles för tungt huvud. Hon kunde se honom i ögonen igen och var nästan tvungen att le för han såg så förvridet förskräckt ut. Som om han aldrig sett någonting liknande.
- Jag är lite ihålig, sa hon ursäktande och drog försiktigt ner sin t-shirt igen.
- Du är lite ihålig… mumlade han och granskade henne med kritisk blick, likt en skräddare som försöker ta ut ungefärliga mått på en ny kund, fortfarande med röda fingertoppar under hennes haka.
De satt så länge. Med tankar på varsitt håll, i helt olika banor; hennes i det som varit och hans i det som ännu skulle komma att ske. Men så, efter att ha reflekterat över röda rosor, salta rännilar och försvagade nackmuskler, började det värka tusen gånger värre innanför hans revben. Så nära intill explosionsgränsen att han blev snurrig. Det var i den stunden som hans andra hand beslöt sig för att vandra över hennes kinder. Fingertopparna sög i sig tårarna likt utsvultna men spottade lika snabbt ut dem på golvet.
Hon förstod inte vad som hände utan stirrade bara storögt på honom, hans blick var så fokuserad. Hon kunde inte hjälpa att fem av hennes fingrar tvunget måste röra hans ena kind och där stannade de kvar. Sedan tog hans fingertoppar återigen tag i hennes tröjlinning och med en snabb, smått tveksam blick på henne drog han upp den till hennes hals. Hela magen var nu rödmålad och hennes BH ljusrosa men han blundade för blodet och lade bestämt sin hand över blodflödets centrum.
- Precis här, viskade han och visste att det var sant i samma stund han kände rytmen under sina fingrar, liksom rytmen bakom sina egna revben som återgick till det normala.
Och sedan läckte det aldrig någonsin igen.
.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Chenso - 15 aug 11 - 00:32- Betyg:  | | Denna var... Ja, verkligen vacker. Jag älskar hur den är skriven, älskar allt med den. Du har talang. | | sweetemotion - 24 feb 11 - 00:17- Betyg: | | Underbart! | | Ebbaandyou - 12 jan 11 - 23:18- Betyg: | Men hjälp, det här var typ det ballaste jag har läst någonsin, och jag läser mycket.
Hur bra som helst, verkligen, helt galet bra. | | Ferdos-Lina - 6 jan 11 - 16:05- Betyg: | Den jättevacker och speciell,du skriver på ett sätt som
gör att läsaren vill fortsätta läsa. |
|
|
|
