~Vintern lyser i dina ögon~ Prolog - Vinterspecial |
Har lyckats knappa ihop ett vinterspecial inför den kommande julen och nyåren. Hoppas ni njuter och kommentera gärna!
Er V&L
*
Prolog
Vintern lyser i dina ögon
Han såg bort mot horisonten med en vild blick i sina vinterstänkta gråstarrsögon och för första gången i sitt liv, kände han sorgens påträngande mantel svepa om hans själ. Han ville ha ett liv som kunde levas och inte ett som försatte honom i blindo. Han ville älska och kunna se sin älskade utan att behöva döva sin smärta bakom mörkrets genomträngande gardiner. Ögonen följde konturerna av en avlägsen horisont borta i hemlandet Jamaica. I sina småbarns ögon lyckades han urskilja solens färd ner mot den urbleka horisonten och himlavalvskyssen som följde gav honom ro i sitt hjärta.
Hon såg på hans krökta, smärtfyllda ryggtavla och lyckades urskilja sorgen som låg bakom den. Hennes ögon, fyllda av smaragdgröna tårar, svepte om honom med sin värme och fångade dem i ett evighetslångt ögonblick av pittoresk kärlek.
”Luca? Älskling?”
Han hörde hennes röst bakom dimslöjorna av tankar och vände sig om i riktning mot den blonda skönhetens melodier. Hans kinder var täckta av för tidiga rynkor och hans panna dolde veck av frustration. Luca var inte lycklig och bakom det varma hjärtat, fanns en saknad och en längtan till paradisöarna i Jamaica.
Varma fingrar omslöt hans spända axlar och en röst som dröp av honung kysste honom mjukt på nyckelbenen. Den chokladbruna huden blandades med den fantastiska kontrasten av den unga kvinnans likblekhet.
Isabella.
Namnet for över hans läppar. De vinterbleka ögonen massproducerade tårar och i dess skimmer fanns spår av hemlandet Jamaica.
Hennes läppar och armar ingav honom värme och när hon viskade mjukt: ”Följ mig”, återstod inga tvivel. Han rörde vid hennes svängande höfter och lät sig förföras på hennes kommando. Hennes steg förde dem ut i vinterkylan och när han huttrade till, lade hon en varm pälsjacka på hans frusna axlar. Hennes armar omslöt hans och när han kände hennes andetag precis invid sina läppar, vågade han på sig en smultronkyss, trots att han inte kunde blottlägga synfältet.
Hon andades tungt och återhämtade sig långsamt efter den intensiva kyssen. Hennes smaragdgröna ögon observerade den man hon inte kunde leva utan och trots de vinterbleka ögonen, utstrålade han med sin starka hållning, en galen sexighet. Han var kraftfull och ändå tyglade hon honom med sin blotta kvinnlighet. Han följde henne ut i kylan och vek för hennes makt. Han älskade henne bortom sunt förnuft.
Luca, min blinda skönhet, älska mig förevigt. Älska mig ända bort till Jamaica. Luca, min blinda skönhet, låt oss leva i det förgångna . Luca, min blinda skönhet, älska mig bort till din framtid.
Bortom himlavalven fanns minnena bakom en ensam man och en ensam kvinna, vars öden hade sammanförts. Båda hade valt sina vägar och villospår gick inte att finna när de till slut fann varandra. Bådas hjärtan hade valt varandra, trots vägen av brustna hjärtan de hade genomgått.
Luca och Isabella, två skilda öden, men bara ett par vinterögon.
I det kalla Sibirien som det hopplöst förälskade paret tillbringade sina nätter, fanns en man med en ovanligt vacker chokladbrun lyster. I hans ögon speglade sig en ångest så djup att vare sig kropp eller själ orkade bära på den. I hans ögon lyste en blick som han återmindes i sina drömmar, men som hade berövats honom när han varit på tok för ung.
I hans ögon lyste en knäckt mans drömmar som bara himlavalvet hade fått nys på.
Isabella, min skönhet, jag älskar dig. Isabella, min skönhet, förlåt för att jag är blind .
*
*
*
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | JennnyJ - 23 dec 10 - 21:03- Betyg:  | (förlåt, förlåt, förlåt för att du kommer tro att någon annan kommenterat nu när jag skrivit den här kommentaren - men måååste bara säga att jag kommenterade 11.11!)
NI (smygläsare) SOM LÄST HISTORIEN OCH TILL OCH MED DEN HÄR KOMMENTAREN KAN VÄL I ALLA FALL SKRIVA EN KOMMENTAR MED? SÅ JOBBIGT ÄR DET INTE!
heh. god jul på dig <3
/Jenn (som älskar varje ord av den här historien!) | | JennnyJ - 23 dec 10 - 12:11- Betyg: | ÅH. så otroligt vacker, jag vet inte riktigt vad jag ska säga. kvinna, sluta skriv mig mållös! det här är underbart, du skriver så fint så att det gör ont i hjärtat att läsa. jag älskar dina texter, dina ord, jag älskar hur dina historier alltid blir så färgglada. du har talang, vännen min, om inte till och med magi. du fängslar dina läsare på ett sätt jag inte sett någon annan här göra och dina historier ristas in i själen, man kan gå ett halvår efter att man läst en av dina texter och fortfarande tänka på formuleringar, färger och känslor som du använder dig av. helt sjukt bra.
/Jenn |
|
|
|
