"stjärna stjärna på himlen där...." |
sitter på min fönsterbräda och kollar upp mot stjärnhimlen.
stjärnorna lyser klart, i den mörkaste natt.
himlen är mörk som den svartaste katt.
min hjärna är uppe i varv, kollar på den starkaste stjärna,
och jag säger "sjärna stjärna på himlen där, säg mig vart är världen påväg?"
fäller sakta en tår. men stjärnor kan inte svara på frågor, stjärnor kan inte tala.
min hjärna är uppe i varv, tänker på allting, allt kommer upp i tankarna igen.
timmarna går och går, och jag sitter still, men stjärnorna är inte lika klara längre.
ännu fler tankar, ännu mer tårar. tanker på allt allt allt..
timmarna går. och nu har målnen tagit över himlens alla vackra stjärnor.
och tankarna är inte lika många längre. lägger mig i sängen, försöker stänga av hjärnan,
jag vill få bort alla tankar.
men jag är inte stark nog att bekämpa livets alla tankar. dom är för starka.
och det känns som jag bara blir svagare och svagare.
eller så kanske det är bara en utav alla mina dystra perioder.
slänger en snabb titt på klockan, 05.56.. godnatt.
har inget bra slut, hjälp accepteras.
|
|
|
|
