Emmy Del 52 |
Av alla flicknamn hade dom aldrig riktigt kommit fram till något
slutgiltligt. Detta eftersom att Emmy vecka efter vecka, testat
alla alternativnamn och slitit ut dom. Dessutom hade alltid
Andreas några synpunkter att komma med, varför det inte just
det namnet skulle
passa oså vidare... Men när deras dotter öppnade ögonen
fick Emmy bara en självklar känsla, som en uppenbarelse.
Alva. Helt enkelt. Det passade perfekt på en ängel som hon.
Hon sa det direkt till Andreas, efter han berättat hur rädd
han varit och sedan lungnat sig.
"Andreas. Alva, vad tycker du om det?" Han hade nickat och
kollat på deras dotter. "Alva..." Hon hade i samma stund kollat
upp på sin pappa, som för att svara. Som om hon redan
visste att hon hette det...
Det var ofattbart att hon och Andreas framställt det som hon
bara inte kunde slita blicken ifrån. Guuuuuuud.
Hennes dotter hade fått hennes bruna ögon och en blond nians
i det fjun som hon hade på huvudet. Precis som Emmy hade tänkt
att hennes barn skulle se ut, fast 10000 gånger finare, om det
ens gick.
Hon stirrade på blommorna som stod på bordet. Hon hade inte läst
vilka dom var från än, förutom dom från hennes pappa, Andreas
familj och den stora gemensamma buketten från hennes vänner.
Hon bläddrade igenom korten och fann att hennes arbetkamrater
hade gett en också. Hon log, hon uppskattade verkligen uppmärksamheten.
Hon reste sig upp för att kolla till bäbisen, som Andreas var
fastklamrad vid för tillfället.
Såklart råkade hon välta ut en av vaserna med en stor bukett i.
"faaaan" hon och hajjade till när hon sa de och tänkte att
det var sista gången hon sa det out loud.
Hon ville ju inte att Alvas första
ord skulle bli "faaaan"
Hon skulle precis lämna köket när hon fick syn på den ensamma,
liljan? eller en vit blomma var det i alla fall som hon vält
ner på golvet. Lilja eller
inte, den var oerhört vacker och det satt ett kort som satt
fast på själken. Hon måste ha missat den, då den suttit ihop
med hennes pappas bukett...
Grattis!
Till Andreas och Em.
Lycka till / R.
Hon stelnade till och råkade trycka själken in i pekfingret så
att hon skärde sig. "heeelve.." Hon låste käkarna. Hon
suckade. Inte för att Alva skulle kunna höra henne. Men det
var ändå en dum vana att svära, onödigt liksom.
Men R alltså? Hade Rickard gett den här till dom? Kanske hade
han ändrats ändå...
Hon gick in till deras sovrum där en alldeles ny spjälsäng
stod brevid deras säng och Andreas stod lutat över den. Han
kollade upp när hon kom in, men kikade snabbt ner igen.
"Hon skrattade förut" Sa han stolt, fortfarande med fastlåst
blick ner mot deras ängel.
Hon ställde sig bakom honom och kramade om honom och började de
beroendeframkallande iaktagandet hon med. Dom kollade länge... Hur hennes bröst
sänktes och lyftes, hur hon rörde armen en millimeter åt
höger och hur
hon rörde på munnen. Efter en stund höll hon fram liljan, eller
vad det nu var framför Andreas. "vad är det?" Han läste och vände
sig om. "okej, omtänksamt av honom" Sa han och log lite snett.
"Jag vet. Men lite konstigt men ah"
"egentlgen inte. Vi var ju alla så bra kompisar förut liksom. Innan
allt..."
"jo det var vi ju... Guud va mycket som hänt på ett år.."
"Ja, shit..." Andreas såg allvarlig ut men log sedan och fortsatte
"och kolla vad vi har nu"
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ferdos-Lina - 16 nov 10 - 22:51- Betyg:  | Jättevacker och spännande del
mejla när nästa del kommer så snabbt som möjligt! | | Eme_96 - 16 nov 10 - 22:26- Betyg: | | Asså vet du hur mycket jag älskar den här! ;o :D Du får aldrig sluta skriva!! Så jävla bra alltså!! :D:D:D |
|
|
|
