Emmy Del 50 |
Denna dag var en dag för foton.
Det regnade ute, likt ett sommmarväder. Då regnet öste
ner och gjorde asfalten blöt, då åskan väntade runt hörnet.
Som om gud höll staden i sitt våld och drog i trådar för att
reglera molnens rörelser över himlen.
Men detta var en dag för foton. Tillbakablickar.
Eftersom att hon hade slutat jobba hade hon mycket tid
till såna dagar. Hennes chef och Andreas hade insisterat
på det, eftersom hon mådde illa mestadels och var trött.
Hon bläddrade igenom och fastnade vid ett speciellt. Hennes
pappa stående vid frihetsgudinnan och han höll om hennes
mamma, som kollade in i kameran, likt ett oskyldigt rådjur.
Dom var i tjugo årsåldern och såg så unga ut.
Emmy ville bara greppa tag i dom båda och hoppa in i bilden.
Som för att fånga den lyckliga stämningen som fanns mellan
dom. Var hon och Andreas kanske lite lika hennes föräldrar?
Åtminstone lika kära, lika lyckliga.
Fotona fortsatte och strax kom hon fram till dagen då hon
föddes. Den snöiga december natten.
Hennes mamma höllom henne som om det var den dyrbaraste
saken i världen hon höll i sina armar.
Emmy hade alltid undrat varför hon var det enda barnet?
Varför hade hennes föräldrar aldrig fått ett till barn?
Var dom så nöjda med Emmy att det liksom var nog?
Hon hade aldrig ställt den frågan varken till hennes mamma eller
pappa. Hon hade fått mycket uppmärksamhet som barn men
hon hade alltid sneglat åt familjer som hade flera barn.
Hur syskonen hon såg lekte med varandra och verkade ha så
kul tillsammans. Varför hon inte låtsas om att det störde henne
var för att Marco en störig ADHD pojke i ettan frågat varför
Emmy inte hade något syskon. Själv hade han fyra, två storebröder
och två lillasystrar. "Det är kul med syskon. Fan va synd för
dig som inte har några" Hade han sagt och Emmy hade i samma
stund bestämt sig för att utåt tycka att det var onödigt med syskon.
"Men ja får massor med saker, som jag hade behövt delat med
mig av annars" Hade hon sagt och gått där ifrån.
Inombords hade hon gråtit och önskat sig ett syskon för
allt i världen.
Emmy konstaterade att hon ville ha fler barn. Trots att hon
inte ens fött sitt första, så var hon säker på det. Dessutom
kändes det redan som hon var ett med bäbisen i hennes mage
som att hon kände den.
Magen började värka, när hon satt där. Mer än vanligt, det
gjorde verkligen ont. Hon trodde det skulle gå över. Att
värkan skulle sluta strax, att smärtan skulle avta men hon
hade fel. Den fortsatte och fortsatte. Hon andades djupt.
Hon var inte väntad att föda om två månader, trots att hennes
mage var ganska så stor.
Hon förstod att det inte var ett vanligt värkanfall.
Det lilla livet i henne hade gett sig fan på att komma ut,
snart!
"aaaaaaaaaaaaaj, Andreaaaaaaaaaaaas"
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | | sandruskapuska - 10 nov 10 - 02:27 | | (: ^^ | Eme_96 - 7 nov 10 - 19:30- Betyg:  | | Asbra som vanligt!! :D mejla nästa! :D:D:D | | Sabbe_sabbe - 7 nov 10 - 17:09- Betyg: | lika bra som vaanligt!
mejla! | | Ferdos-Lina - 7 nov 10 - 13:52- Betyg: | | Jättevacker och spännande del mejla när nästa del kommer så snabbt som möjligt! |
|
|
|
