Gabriellas perspektiv
Mörkret börjar smyga sig på. Skuggorna blir längre. Jag ligger i min säng och tänker, som vanligt.
Någon öppnar min dörr men jag orkar inte vända mig om.
- Hej! säger en röst.
Det är Hugo.
- Hej! svarar jag och fortsätter att titta in i väggen.
- Får jag sätta mig? undrar han.
- Visst! säger jag och sätter mig upp.
Jag lutar mig bak mot väggen och drar upp benen.
Han kommer och sätter sig på sängkaten.
- Är det nått särskillt du vill? frågar jag försiktigt.
Jag vill inte att det ska låta som att jag vill att han ska gå.
- Ehm, näe..jag ville.. liksom...eh..typ...bara se.. dig! Det har ju hänt ganska mycket! säger han.
Jag känner hur jag rodnar. Jag tittar ner i täcket. Bara att hoppas att han inte ser något.
- Förlåt! är det ända jag får ut ur min mun.
- För vadå? frågar han.
- För.. att jag bara är i vägen och förstör! säger jag.
- Jag ska tala om en sak för dig! säger han.
Han tittar ut över mitt rum och sedan tittar han på mig, rakt i ögonen. Jag känner hur jag smälter bort till ingenting. Han tar ett djupt andetag.
- Alltså, jag tror inte jag vill va din bror längre!
Han tar min hand och håller den hårt.
- Jag vill vara något mycket mer! säger han och håller fortfarande i min hand. Hans ögon är fästa vid mina.
Mer än så säger han inte. Jag sitter som paralyserad. Kan inte tänka elr röra mig alls. Helt plötsligt sitter Hugo alldeles nära och innan jag hinner göra något alls är hans läppar mot mina.
Äntligen vaknar min kropp igen och jag har fått tillbaka förmågan att röra mig.Jag besvarar kyssen. Det tar slut för fort och helt plötsligt är hans läppar borta! Hans ögon är fortfarande fästa vid mina och jag känner hur ett glädjerus far genom kroppen.
Jag kramar om honom. Såhär lycklig har jag aldrig förut varit. Helt plötsligt knackar det på dörren och Hugo flyger formligen bakåt. Jag lutar mig mot väggen igen och försöker att andas. Det är som att jag har glömt hur man gör.
- Får jag komma in? frågar en röst från andra sidan dörren.
- Visst, kom in! säger jag.
Dörren öppnas och in kommer Katarina. Hon stannar upp när hon ser att Hugo sitter på min säng.
- Varför är du här? frågar Katarina och tittar på sin son.
- För att jag ville berätta för Gabriella att hon inte ska oroa sig mer för sin farsa och brorsor! säger Hugo, helt avslappnad.
- Jaha, men skulle du kunna gå? Jag skulle vilja prata med Gabriella själv! säger Katarina.
Hugo reser sig upp och går ut ur mitt rum. Katarina sätter sig på samma ställe där Hugo satt.Sedan pratar hon om att vi ska på stan dagen. Jag hör inte så mycket, har tankarna på ett helt annat håll.
Hugos perspektiv
Hur fan vågade jag det där? Det bara hände. Jag vet inte vad det är som händer när jag är i närheten av henne. Det är som att jag inte kan styra min kropp.
Jag sitter vid mitt skrivbord. Jag tittar upp på väggen framför mig och ser mitt schema.
"Fan! Det är ju skola imorgon!" tänker jag.
------------------------------
Vad tycker ni?
Kommentera! :D
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) |
Zweetisen - 30 okt 10 - 13:20- Betyg:  |
| Jätte bra!!! |
| misspegado - 29 okt 10 - 23:28- Betyg: |
| Grymt :Dvill ha mer nu =) mejla nästa? =) |
| _ReLi_ - 29 okt 10 - 22:22 |
Gryymt bra novell! :D
Maila när nästa kommer!! :) |
| sztiz - 29 okt 10 - 21:24- Betyg: |
FAN VA BRA NOVELL :D <3333
Mejla |
| sztiz - 29 okt 10 - 21:24- Betyg: |
| FAN VA BRA NOVELL :D <3333 |
| Ensam4-ever - 29 okt 10 - 20:15 |
Så sjukt bra! :) Maila nästan! Säger som hon som komenterade
: Angående flickan
Detta är det enda man är inne på dikta för, att läsa denna braa
novell! :) |
| Mizz_andersson - 29 okt 10 - 17:14 |
| Bra =) Maila nästa. |
| Twilighthyper - 29 okt 10 - 01:02- Betyg: |
| jättebra! mejla när nästa e ute :D |
| Sabbe_sabbe - 28 okt 10 - 23:46- Betyg: |
| åhh!:D mejla! |
| Ferdos-Lina - 28 okt 10 - 23:44- Betyg: |
| Underbart del jag älskar denna novell mejla nästa del så snabbt som möjligt |
