jag väntar |
Saknaden blir större och större.
Den växer i mig.
Jag blir räddare och räddare.
Huvudet surrar av frågor,
huvudvärken blir allt värre.
En ensam tår rinner nedför min kind.
Du har fått mig så här.
Du borde skämmas.
En till tår rinner nedför min kind.
Nu är den inte ensam länge.
Fler och fler rinner nedför min kind.
Jag börjar snyfta okontrollerat,
det blir svårare att andas.
Kan inte någon komma och hjälpa mig?
Det sista andetaget bli det jobbigaste jag någonsin gjort.
Jag orkar inte ta ett till,
jag orkar bara inte.
Jag ligger och väntar...
... på att mitt hjärta ska sluta slå.
|
Kommentarer | Vargvandrare - 24 okt 10 - 21:14 | Du förmedlar en så stark, sorglig känsla...
Vackert, sorgligt skrivet<3 |
|
|
|