Har du en speciell person i ditt förflutna, som du ofta tänker på och undrar hur h*n mår?
Tänker tillbaka på era minnen och inser att det var bättre på den tiden, och att du saknar det? När du tänker tillbaka på henne/honom, inser du då att du aldrig hade varit den du är idag, aldrig hade kommit dit du är idag, utan denna person? Att ingen kan ersätta dens plats i ditt liv..
Eller är det bara jag?
4 år har gått och jag saknar henne varje dag. Skulle göra vad som helst för att få vrida tillbaka tiden och ha henne vid min sida igen.
Jag är nog bra konstig..
|
| Kommentarer |
| MimmiKitmiri - 6 nov 10 - 02:10 |
Tänker på massa personer just nu.
En av dom skulle nog vara min f.d bästa kompis, hon var som en syster.
Men så en dag ville hon inte veta av mej, fortfarande vet jag inte varför..:/
Den andre personen skulle vara min första kärlek, han fanns där när ingen fanns.
Han hjälpte mej så mkt med problem jag hade då. Utan hnm hade jag dött.
Han fick mej o känna att jag inte var ensam.
Saknar dom <33 |
| Yasminblomma - 24 okt 10 - 01:09 |
| Jag hade en bästa vän i tre år. Hon flyttade en mil bort och bytte skola. Vi träfades en helg efter det men går fortfarande på samma teater. jag kan inte släppa vad det var som gjorde att vi bara gav upp allt |
| essii - 23 okt 10 - 22:58 |
Finns väl såna människor i de flesta liv tror jag.
Personerna behöver ju inte vara till exempel döda, för att ha varit viktiga,
personerna/personen kan leva fortfarande, och fortfarande ha en stor del i en persons liv, men ändå så saknar man denne.
Det tror jag. Själv tror jag att det finns för varje människa, någon som saknar "dig" eller som du saknar. Det är väl så det är tror jag.
Och minnena saknar man, och de önskar man att kunde resa tillbaks till tiden som var förut,
och uppleva det på nytt, för att det var så härligt just den tiden?
Personer man glidit ifrån så är väl i viss mån saknade, och det går ju alltid att försöka fixa..
Jag har försökt fixa, med en vän som jag gled ifrån redan under lågstadietiden, alltså snart 4 år sedan,
men jag blev sårad av henne, vilket ibland är något man inte glömmer, och hennes svek glömmer jag till exempel inte,
men hon stödde mig också ibland, och det förändrades på nästan en vecka, själv vet jag inte
om jag hade gjort något, eller om någon påverkade henne att göra så mot mig..
Själv tror jag att det är minnena man saknar, och personerna de var, eller hur mycket de betydde
i ens liv, så tror jag det är. :) |
| DiktAmi10 - 23 okt 10 - 15:54 |
Samma för mig :) Jag saknar verkligen alla de där sakerna som i gjorde...
önskar att man kunde resa tillbaka i tiden,
och uppleva det igen, och det gör nog Han också ;)
BRA INLÄGG (Y) :)) |
| alltjagaldrigvar - 23 okt 10 - 02:51 |
Det finns många människor som jag glidit ifrån. Jag kan inte säga att jag vill umgås med dem idag, eftersom de har förändras väldigt mycket och vi glidit ifrån varandra. Men jag saknar allt vi upplevt tillsammans.
Precis som du säger hade jag inte varit samma person utan dessa människor. Jag vet dock inte om jag hade varit en bättre eller sämre person eftersom dessa människor ibland har sårat mig mycket, men jag hade ändå många härliga upplevelser tillsammans med dem som jag inte skulle vilja vara utan. |
| aspiration - 23 okt 10 - 02:43 |
| ja, varje dag nästan |
| Albarello - 23 okt 10 - 02:07 |
alla personer jag har mött har väl format mig på något sätt. Mer eller mindre.
hmm...
Men att ingen skulle ersätta den personen...
ja, kanske...
en vän som jag "tack" vare mitt asociala sätt i princip har förlorat...
eller en... det är kanske till och med 3 stycken vänner jag tyvärr har vänt ryggen till genom egoism.
de kan jag nog inte få tillbaka, vilket är tragiskt eftersom jag värderar få goda vänner snarare än många halvgoda vänner...
men men
jag har mig själv att skylla |
| mee_4_ever - 22 okt 10 - 21:51 |
| Jorå :) H*n finns men inte i mitt liv längre. Tre år sen var det här. Och visst längtar man tillbaka men ändå, jag vill inte återuppta kontakten. Det är la inget konstigt med det. :) |
| ProstheticHead - 22 okt 10 - 19:53 |
Ja, det finns en. Men min historia är inte riktigt lika positiv som andras.
Jag är glad för att hon fanns vid min sida när jag mådde dåligt. Jag hade förmodligen inte varit samma person utan henne. Men trots att jag känner att hon gjorde mig glad då, skulle jag aldrig vilja tillbaks. Efter allt hon gjorde mot mig.
Om du läser det här, jag älskar fortfarande personen du var. Men inte den du blev. |
| Jakktar - 22 okt 10 - 13:48 |
Hmm, asså det är en snubbe, han var lite i vår klass i sjuan... Vi var inte så jättenära och sågs inte så ofta, men det är ändå en stor bit av mitt liv. På nåt sätt.
Det är nog det tydligaste jag minns, annars finns de flesta fortfarande mer eller mindre kvar i mitt liv. :) |
| svampar - 22 okt 10 - 12:30 |
| Du är inte konstig, jag känner precis samma sak. Ibland önskar jag att jag kunde vara där jag var igen, men då tänker jag att det äe förflutet, och man kan inte stanna vid sidan av floden som en sten, man måste flyta med. För gör man inte det lever man inte. Att längta tillbaks gör mig mest bara ledsen, så varför? om jag åker tillbaks i tiden blir jag en annan person, för det som hände då har gjort mig till den jag är. |
