Vampyrernas hämd Del 5 |
Del 5
Jag sov i en orolig sömn, jag låg och vände och vred mig hela tiden, det var en massa okända presoner med i bilden, plötsligt såg jag mig själv ligga i sanden med en kritvit klänning, men den hade röda stänk lite överallt och jag drog chockat efter andan då jag insåg att det var mitt eget blod, Ribon höjde huvudet och henens blonda hår dansade ner över ryggen och jag såg hennes perfekta ansikte var rött och insågatt hon hade ätit av mig, jag skrek rakt ut och satte mig hastigt upp i sängen och stirrade ut i mörkret och hörde och kände hjärtat snabbt slå i bröstet på mig, jag hörde ingenting från huset och stälde mig upp, jag drog upp rullgardinen och kollad eut i natten, stjärnorna lös på himelen och jag kollade på dem, jag klättrade efter ett tag upp i fönstret och lutad emig mot det. Jag röck till då en skugga rörde sig snabbt genom mörkret utanför. Plötsligt slogs dörren upp och den snyggaste kille jag någonsin sett stod på tröskeln. Hans bröstkorg höjdes och sänktes ien jämn takt, jag kollade chokat på honom och sen dörren på andra sidan rummet, han höjde huvudet och jag va nära på att skrika till då mina ögon mötte hans mörkt röda nästan svarta ögon. ”Fort skynda dig vi har inte mycke tid på oss” sa han med en mjuk och vänlig röst, jag kunde inte röra mig ur fläcken, jag blev så chokad över att någon var trevlig mot mig. Han tappade dock tålamodet, stod plötsligt framför mig, löft försiktigt upp mig och sprang sen fortare än ljuset tror jag att han sprang. Han stannade på andra sidan stan och satte ner mig ”Tack tror jag” sa jag och kollad epå honom, han log snabbt innen han tittade ovanför mitt huvud, en annan kille kommer gåendes mot oss insåg jag när jag vände mig om, han kollad epå mig med bistra ögon ”Är detta den berömde Zoey?” undrade han och jag nickade lite. Han skrattade ”Hon e ju människa” fräste han till killen som hämtat mig ”Jag vet men hennes syster..” ”Tyst” röt han innan han hunnit prata klart ”har hon den?” undrade han sen och nickade mot mig. ”Tror inte det, men jag tror hon vetvar den finns” sa han som hämtat mig. ”Bäst för henne för annars lever hon inte länge” sa han och spände sin klarröda blick i mig. Jag rös ofrivilligt till och vände ner blicken och såg hans fötter försvinna. Jag tittade upp på killen som hämtat mig ”Ledsen men jag har inte hunnit presentera mig” sa han med ett stort leende på läpparna, jag känd ehur knänablev svaga och jag var nära på att ramla men jag samlade mig och kollade in i hans mörkröda ögon. ”Mitt namn är Daniel” sa han och hans läppar sprack upp i ett jättesött leende. Mina knän blev svaga igen och jag kände hur kinderna blev aldeles röda, jag kollade ner i marken och slogs plötsligt av hu rkallt det va, jag slog armarna runt kroppen och hörde hur jag började hacka tänder. Daniel kollade på mig. ”Kom vi går in jag tycker inte du ska frysa ihjäl efter allt jag offrat för dig” sa han och bar in mig i huset, han satte ner mig i en stor mjuk skinnfotölj, jag hörde ljudet och sen kände jag värmen från en sprakande brasa, jag snurrade på stolen och värmen slog till mig i ansiktet. Jag njöt och kände hur min kropp sakta började att värmas upp. Jag lutade mig tillbaka i stolen och njöt av värmen, det slog mig att jag inte visste var jag var någonstans och varför de hade räddat mig. Jag reste mig upp för att kolla efter Daniel men an var som uppslukad av jorden, jag insåg att jag kunde röra mi fritt i huset, kolla vad jag ville, röra vad jag ville, kolla in i vilket rum som hellst, jag började utforska varenda litet skrymsle som jag kunde hitta, jag passade på att använda toaletten tilla att frächa upp mig och gå på toa. När jag klev ut slog jag nästan till den arga gubben med dörren, men han försvann muttrandes iväg, jag stog där och tittade efter honom och fortsatte sedan min upptäcktsfärd. Jag bet mig i läppen då jag kom fram till två svängdörrar, jag särade lite på dem och den metalliska doften från blod fyllde min näsa och jag stänge snabbt och gick där ifrån. Jag vände mig inte om, jag stannade vid en dörr och öppnade den försiktigt, det var en stor dubbelsäng som stog mitt i rummet, jag rörde mig sakta mot den, när jag satte foten på en golvplanka mitt i rummet så gav den ifån sig en ljudlig knarr, jag frös mitt i rörelsen och snurrade på huvudet innan jag slappnade av och satte ner min vänstra fot som fastnat uppe i luften. Jag kllade i rummet, en svagstrimma av nattljus lös in. Jag gick fram till sängen, nybäddad, jag satte mig ner och trodde jag skulle dö det va den skönaste säng jag någonsin känt på. Jag drog snabbt av mig kläderna och hittad eett nytt nattlinne som jag drog över huvudet, jag la mig ner i sängen och kröp ner under täcket. Jag låg i sängen ett bra tag innan jag såg det, mitt blod frös till is i mina ådror och hjärtat slutade slå, jag reste mig upp och tassade bort till byron som stod på andra sidan rummet, jag stannad eoch ville skrika, gårta, skratat allt på samma gång. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag ville bara försvinna nu. Daniel klev in i rummet, han tittad eupp och såg min min och gav mig en ursäktande blick, men han stod kvar, jag sprang fram och kastade mig i hans inbjudande famn och tårarna började rinna ner för mina kinder och blötte ner hans tröja.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ferdos-Lina - 16 okt 10 - 18:24- Betyg:  | | Jättebra och nu får du inte sluta skriva en jättebra del och mejla när nästa kommer. | | Eclipse - 16 okt 10 - 15:34- Betyg: | | jätte bra men jag är förvirrad... vem är han och vad såg hon? skriv mera nu! O.o | | sztiz - 16 okt 10 - 14:21- Betyg: | | grym mejla nästa del <3333 |
|
|
|
