Jag klär i lögner |
Jag vill inte erkänna det
för mig själv,
Lögnen slår den ruttnande sanningen
med en skönhet utan dess like
Självkänsla,
välmående,
kärlek och
lycka
Bedårande lögn
Naiviteten syr igen mina ögonlock
för verkligheten,
för smärtan som ska vara
utom räckhåll för min kännedom
Jag är älskad,
det är bara på andra villkor nu
Jag är inte bortglömd och
tas för givet,
inte alls
Lögnen är oemotståndligt vacker,
till en början
Sanningen svider,
den för mitt fallfärdiga sinne
åter till forna dar
där en övermänsklig smärta som jag
bara vill förtränga och sudda ut ur min
mörka livshistoria
griper tag om mig,
hårt
I början var det vackert,
så slående underbart,
men nu har skönheten bytt form
Formen är i dåtid,
i dömt misslyckande
och dödligt självhat
Din kärlek kan jag inte förneka,
men ditt motsatta agerande drar sakta
ner mig mot botten
och ner under ytan
Och den här gången står jag
utan räddning
För det var du som brukade vara
min livboj
Men nu är du mina tyngder
som hindrar mig
från att flyta
Hur blev det så här?
~
skriven den 28 juni 2010
kl 12.52 hos bby
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Ferdos-Lina - 1 okt 10 - 22:25- Betyg:  | | Alltså den är jättebra otroligt alltså helt fantastiskt | | Smultronflickan - 30 sep 10 - 23:30 | | åh herregud. jag finner inte ord för hur fint det här var. | | badboy300 - 30 sep 10 - 23:09- Betyg: | | underbar . |
|
|
|
