Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Emmy Del 40

Emmy satt nöjd efter en underbar frukost. Hon bläddrade i
tidningen men fann inget intressant vilket inte var någon
big surprise men på något sätt kändes det så vuxet och
familjärt att sitta där mitt emot Andreas och göra just det.

Men så kom en känsla hon inte hade haft på länge nu
fast inte med samma ångest. Utan bara den rena känsla
hon kämpat mot under hela högstadiet och uppåt. Magen som vek sig
ut och in och hur känslan kom rasande att
hon bara måste springa till toaletten.
Hon spydde.

Hon böjde sig chockat ner mot kranen och sköljde ansiktet
med hett vatten. Tänk så många gånger hon stirrat in i kranen
medans hon druckit varmt vatten, för att sedan
få upp allt hon stoppat i sig.
Usch, helt plötsligt mindes hon ångesten och känslan
av att smyga iväg, lägga papper i toan, sätta på kranen, ja,
alla rutiner, alla hemligheter...

Hon mådde mycket bättre, men kände sig ganska
snurrig. Hon gick lungt in till köket igen, men fick luta
sig mot väggen för att stå stadigt.
Andreas kollade oroligt. "Vad hände?"
"Jag...spydde. Ja tror ja är sjuk. Sen vinterkräksjuka kanske?
uuusch"
Andreas reste sig upp, plockade bort kaffekoppen och skyfflade
bort några få smulor från bordet. "Men Em då! Va hemma och vila
då, du kan ju inte jobba sjuk" Sa han, med en omtänksam blick.
Han smekte hennes kind. "ah nej. Men vet inte om ja kan få ledigt
bara... Guud, jävla otur att ja öppnar just idag" Beklagade
hon sig. "Men de måste ju gå och lösa, Eva eller va heter
hon andra...Sandra? Ni är ju massa tjejer"
"Sanna" Korrektade hon honom. "ah, det går nog"


Hon ringde och mycket riktigt gick det bra, Sanna kunde jobba.
"Men usch då! Krya på dig"
Sanna var en tjej som Emmy aldrig umgåtts med privat, bara
jobbat ihop med, men hon var alltid så gullig.
"Jättesnällt, vi ses!"

Konstigt nog kände hon sig inte alls sjuk längre, men
dagen blev som ett enda déjá vu med hennes tonårsbulemi.
Hon mindes hur hennes mamma undrade hur hon kunde äta så
mycket men ändå va så smal. "Jag har väl bra såndär,
vad heter de? Ämnesomsättning!" Brukade Emmy svara då.
Hon hade alltid trott att hon gömt det väl för henne, men inget
undgick hennes mamma...

På sjukhuset, en timma innan hennes mamma dog,
(dom hade hittat henne medvetslös i en nästintill
krossad bil bara tre timmar
innan) så sa hon något till Emmy. Det var svårt att höra vad
hon sa. Hennes röst var så svag och hon hade svårt att andas
men tillslut kunde Emmy urskilja orden. "Det är inte ämnesomsättningen
Emmygumman" Det blev hennes sista ord. Sedan somnade hon in
och Emmy och hennes pappa stod hjälplösa, panikslagna och helt
tomma. Allt hade gått så snabbt.
Sedan dess hade Emmy aldrig spytt efter en måltid. Hon hade trott
att det skulle förvärras ja kanske till och med bli ännu
mer tvång, om det var möjligt med det blev inte det. Om hennes
mamma ängnat sina sista ord till att förklara för Emmy att hon visste
om hennes bulemi, skulle hon åtminstone försöka göra sig fri
från det. Hon kände en skam av att bara ens tänka tanken på att spy
och helt plötsligt, började hon istället äta en lagom mängd
och behöll det på ett
hälsosamt sätt men hon grät destomer...

Hon låg i sängen och hade bäddat ner sig ordentligt trots
att hon kände sig helt frisk, konstigt?
Klockan var snart fem och Andreas skulle komma om en kvart.
Hon längtade efter honom något så otroligt mycket. Hon var
så rastlös och 15 minuter kändes som en evighet.

Men så öppnades dörren och hon ropade efter honom.
Han kom in och kände på hennes panna, som var fullkommligt
normal, vilket han också konstaterade. "ah, du ser frisk ut
i alla fall. Hur mår du?"
Hon reste sig. "hah, bra!" Han la sig brevid henne.
"ska ja göra mat eller något?"
"ahvisssst, det skulle va gott"
Han reste sig nöjt och gick ut i köket.
Hon låg kvar och undrade fortfarande varför hon hade spytt?
Så slog det henne. Herregud va dum hon va. Hur kunde hon
undgått den tanken? PANIK!
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Sabbe_sabbe - 30 sep 10 - 22:13- Betyg:
aah hjälp!:D
Mejla!
Niz0 - 29 sep 10 - 22:27- Betyg:
GRAVID? =) MEJLA!
Ferdos-Lina - 29 sep 10 - 21:22- Betyg:
Jättebra alltså jättespännande mejla när nästa del kommer

Skriven av
tryreadme
29 sep 10 - 01:29
(Har blivit läst 94 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord