Emmy Del 39 |
Att se Moa med sin son invirad i en vit handduk var som att
se ordet LYCKA i färg och form framför sig.
Hon strålade och bäbisen som precis tog sina första andetag,
fick Emmys ögon att tåras. Stunden var som tagen ur en film.
Emmy hade förvisso känt sig känsloladdad men hon hade aldrig anat
att så här mycket känslor skulle komma ut ur henne när
hon såg dom.
Hon kollade på Andreas, hur han stod med sin gråa hoodtröja
med luvan över huvudet och kikade försiktigt på bäbisen
som om han var rädd för att döda han med hans blick. Emmy gick fram
brevid honom och dom börjde sig framåt samtidigt och tog tag i
varsinn hand på det ljuvliga undret som låg i Moas famn.
Det ögonblicket, var oförglömligt.
Stämningen var bara såå bra.
Moa skrattade. Hennes mamma höll hennes hand och log stolt.
Trots att Moa genomgått något som Emmy hört och kunde föreställa
sig skulle vara oerhört jobbigt ja alltså att föda barn, trots
det såg hon så vacker ut. Hon var röd om kinderna, lite svettig,
men hennes ansikte var så vackert, ja hela hennes uttryck.
tänk att hon var mamma... Emmy smakade på ordet
och råkade uttala det högt. "mamma"
"va?" Moa log.
"Tänk att du är mamma" Sa hon snabbt.
Moa gav henne ett leende, och grät glädjetårar.
Senare öppnade den söta bäbisen ögonen och det slog
Emmy direkt att han liknade hans pappa, något så oerhört mycket.
Moa såg det också, det kunde hon bara inte undgå. Men Moa
var så säker i sig själv nu, det hade Emmy märkt och hon hade
uttalat liknande själv, vilket hade gett Emmy ro.
Andreas höll sig lite på avstånd sen, skrattade på rätt ställen
och log, men ville inte direkt närma sig bäbisen igen.
Tills han gjorde just det. Hon visste inte om han gjorde
det för hennes skull, eller för om han ville men han frågade
försiktigt om han fick hålla barnet. Moa log förvånat.
"Här" Sa hon och räckte försiktigt över din inlindade sötnosen
till honom.
Emmy höll på att smälta där hon satt när hon såg det. Att se
hennes fiiiina pojkvän leka försiktigt med honom och anstränga
sig fick henne att le av lycka. Det var som om Andreas blev
förvånad av hur mycket han gillade bäbisen, för han ville
nästan inte ge ifrån sig honom när Moa sträckte fram sina
händer till honom för att ge en vink om att "ge tillbaka mig
mitt barn nu, som du har haft i två timmar...haha"
Så kom Kia men Emmy och Andreas åkte hem för att vila.
Andreas kunde inte sluta prata om hur den lille hade tagit tag i hans
finger och kollat på honom med sina blå
fina ögon. Hon avbröt honom. "Du är söt, vet du det"
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | Eme_96 - 23 sep 10 - 21:18- Betyg:  | | mejla nästa! :D den äger!! :D | | Sabbe_sabbe - 23 sep 10 - 18:27- Betyg: | nejn men guuud:DDD
ååh mejla! | | Ferdos-Lina - 23 sep 10 - 14:27- Betyg: | | Jättebra del mail när nästa del kommer | | Niz0 - 23 sep 10 - 04:52- Betyg: | | Mejla nästa!!!! =) |
|
|
|
