hittebarnet |
klockan tickade hemtrevligt i det tomma vardagsrummet. en vilsen fluga surrade förvirrat omkring vid fönstret och med undantag för klockan var det tyst. nej förresten, helt tyst var det inte. ur hörnet längst bort hördes små svaga snyftningar. i hörnet satt en lite späd flicka med stora gröna ögon och långt mörkbrunt hår. de ljusa tunna läpparna var söndertuggade i ett desperat försök att sluta gråta. hon var inte mer än 4 år. en bil parkerades utanför och man kunde höra bildörren slå igen. klackarna slog mot asfalten på väg upp till dörren. en nyckel vreds om i låset och in steg en kvinna. kvinnan var lång och smal, klädd i kjol, blus och kavaj i svart och vitt tillsammans med ett par röda stilettklackar. hon tog av sig skorna och satte handväskan på byrån för att sedan gå in i vardagsrummet. snyftningarna hade slutat och flickan kved till när kvinnan fick syn på henne. "jaså det är här du har gömt dig, ditt odugliga lilla monster!" sa kvinnan med en hånfull röst. kvinnan gick närmre, flickan kröp ihop. "är det inte dags för dig att förstå att vi inte vill ha dig? är det inte dags för dig att försvinna? kan inte du bara dö för en gångs skull?" när kvinnan bara var ett steg ifrån flickan och höjde handen för att slå henne slängde sig lickan plötsligt över kvinnan. hon han inte reagera innan flickan vält omkull henne på golvet och satt på henne. "vad håller du på med skitunge!" skrek kvinnan. men flickan tog ingen notis. hon böjde sig långsamt fram men ett leende på läpparna. i mungiporna glimmade ett par huggtänder till. det var det sista kvinnan såg innan flickan, det lilla hittebarnet som hennes man släpat med sig hem, sög livet ur henne. och först då kunde man se de två födelse märkena i
nacken, gömt under håret som såg ut som ett bett...
|
| Kommentarer | | taidokas - 25 sep 10 - 20:04 | | jag vet, men är för lat :p | | HanniO_o - 22 sep 10 - 20:45 | | Versal efter punkt. |
|
|
|
