Stjärna. |
Jag vet att du för mig alltid har varit en stjärna,
en sådan som alltid stått utanför min armlängds avstånd.
Alltid tycker jag att du skiner starkare än solen.
(Och jag förundras över
att det bara är jag som blir bländad.)
Men aldrig har jag fått känna.
Aldrig har jag fått röra.
Aldrig fått smaka.
Smeka..
Så jag byggde mig en studsmatta,
för att flyga upp till himlen och hålla i en stjärna.
Men den var för mig alldeles för het,
att jag inte ens hann nudda vid dess sköra kant
innan jag tog fyr och försvann i det stora universum,
som även kallas rymden.
Och allt jag ville veta var hur det kändes
att hålla i något så vackert som en stjärna.
©
|
Kommentarer | AGAYFAGGOT - 9 dec 10 - 21:22 | Awh, tack kusin <3 | __julia - 28 okt 10 - 22:08 | Åhh, Frida du skriver så himla vackert! |
|
|
|