äcklig |
Har du tappat hoppet om livet?
Ja.
Har du tappat tron på att du kommer få ett bättre liv?
Ja.
I follow you until you love Me.
Hatar du ditt liv?
Ja.
Vill du ta ditt liv?
Nej.
Varför?
Jag kan inte lämna mig själv.
Hur menar du?
Skit du i det.
Jag kan inte.
Lämna.
Mig.
Själv.
Är du deprimerad?
Ja.
Har du gjort illa dig under den senaste tiden?
Ja.
När var senaste?
Idag.
Varför?
Skit du i det.
Hur kan jag hjälpa dig?
Du kan inte hjälpa mig.
Kan någon det?
Nej.
Kom igen.
Andas.
Öppna ögonen din idiot.
Vad fan står du här och blundar för?
Den ligger framför mig på ett fat.
' Du måste äta.
Ät.
Nu!'
Jag tar en tugga.
Det känns fel.
Helt fel.
' Ät upp hela.'
Jag kan inte.
'Gör det!'
Jag trycker i mig det som är kvar av frallan.
' Bra, känns det bättre?'
Nej.
Jag går tillbaka dit jag egentligen skulle varit.
Sätter mig och försöker fokusera på vad läraren säger.
Jag uppfattar inga ord.
Det enda jag tänker på är den där frallan.
Som är i min mage.
Och växer.
Den måste ut!
Jag går fram till läraren lite diskret.
'Jag behöver gå på toa'
Hon nickar.
Väl inne på toan låser jag om mig.
Tittar mig i spegeln.
Vänder mig om mot toan.
Trycker ner två fingrar i halsen och klöks.
Men inget kommer.
Trycker dom ännu längre ner.
Då händer det något.
Frallan kommer upp.
Jag känner mig genast på bättre humör.
Jag spolar, tvättar händerna, sköljer munnen och går ut.
Jag känner mig glad, ingen dum fralla där nu.
Ingenting där faktiskt.
Oj.
Matlusten har försvunnit helt.
Känner mig bara äcklig om jag äter.
Något är fel.
Detta är inte jag.
Tydligen idiot.
|
|
|
|
