Vatten |
Jag satt där naken, förundrades över hur det heta vattnet fick min hud att skrika.
Det gjorde satans ont. När karet är halvfullt vrider jag av vattnet. Det tränger sig in i porerna och det får mig att grimasera illa. Ångan sprider sig i badrummet, virvlar omkring som ett eget kosmos. Jag tar ett djup andetag och låter mig omslutas av tystnaden och lugnet under ytan, mina knän sticker opp ur vattnet. Det var länge sen jag badade badkar och ja, jag ser nog ut som en man i en kopp nu.
”Jag hoppas det är varmt!” rösten kommer från sovrummet utanför. Jag svarar inte, blundar bara och andas in den kvava luften. ”Leo, Jag hoppas det är varmt!” ”Mhm” Hon kommer in genom dörren med ett badlakan virat omkring sig och en flaska vin i den ena handen. ”Åh, det är ju helt dimmigt här” Hon ställer ner flaskan bredvid karet. Badlakanet slängs över handfatet. Hon har satt på en lista med Edith Piaf inne i sovrummet, medans hon sjunger med på La Foule glider hon ner i vattnet, mitt emot mig. Jag ser på henne under ett par stulna ögonblick. ”Tillräckligt varm?” ”Ja, underbart. Det är precis såhär jag gillar dem, baden alltså, det ska kännas som om man skållas” Jag log över hennes godkännande. Vi hade hyrt ett litet hotellrum över helgen. Badrummet var precis så stort att ett badkar fick plats i det. Spegeln över handfatet hade en spricka och på golvet låg en smutsig handduk, blek och tunn. Olivia hade sitt hår uppsatt i en knut, ändå blev håret i nacken blött. ”En hemsk gång när jag skulle ta ett bad i mina föräldrars hus så var grannkillen där och fixade nått på taket, han klättrade upp för stegen, såg mig och försvann. Han såg mina bröst och allting. Det var ganska obehagligt. Jag tror han var bög.”
Hon grep vinflaskan och tog en klunk innan hon räckte den till mig. Jag drack två munfullar och ställde flaskan på karkanten. ”Vart ska vi gå ikväll då?” undrade hon. Jag fingrade på fogmassan mellan kaklet. ”Måste vi gå ut?”
”Ja!”
”Jag vill inte, varför måste vi?”
”Du vill aldrig gå någonstans!” Hennes röst blev högre och gnälligare.
”Vet du hur mycket energi det suger ur mig?”
”Nej nej, jag menar bara att.. Vi har allt vi behöver här. Vi har en säng, vin, varandra. Varför skulle vi vilja gå nån annanstans ikväll?”
”Jag vill bara gå till nån bar, se lite människor”
Plötsligt blev jag mycket, mycket trött. ”Människor är det värsta med barer…” I vrede ställde hon sig upp, ramlade nästan, kunde nog ha slagit in skallbenet. Hon sträckte sig efter den hårda tvålen, som var helt ny och fräsch, tvålade in sig så hela kroppen stod i ett lödder innan hon sjönk ner och sköljde av sig i badvattnet. Bara hälften av huvudet stack upp över ytan, hon såg ut som ett rovdjur med sitt mörka hår flytande omkring sig. Vi tittade in i varandras ögon tills hennes syre tog slut, då kom rovdjuret ur vattnet flämtande ”Jag tänker i alla fall gå ut..” Hon reste sig, steg ur karet och gick med ilskna små steg till sovrummet. Jag tog en till klunk ur flaskan, hörde henne göra sig i ordning och dystert sjunga med till La Vie En Rose. Jag visste exakt vart hon skulle, hon skulle inte gå ut ensam den här tiden på dygnet, hon skulle sitta i hotellbaren och prata med dem som ville prata med henne. Hon skulle hoppas på att jag skulle komma ner och leta efter henne, sedan bli lite svartsjuk, men det skulle jag inte. Återigen stod hon i dörröppningen, så vacker. ”Jag är gravid föresten.”
Innan jag ens hann tänka var hon borta. Kroppen reagerade innan hjärnan. Jag kastade mig upp ur badet, skvätte ner hela golvet och slängde ett badlakan över höfterna. Jag slet upp ytterdörren. Hon gick i korridoren, vände sig om när hon hörde mina skräckslagna flåsanden. ”Men asså hallå, vi ska väll inte.. eller vill du? För jag vill inte! Eller hur ska vi göra?” hojtade jag fram hyfsat otydligt och i en lätt panik.. Hon tittade på mig med roade men också förvirrade ögon. ”Vad menar du? Jag är ju bara nitton. Jag tar bort det fattar du väl!” Skrattade fortsatte hon sin gång och jag återvände till Edith och vattnets tysta lugn.
|
|
|
|
