Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Emmy Del 26

"DU!" Hon skulle helt säkert kunnat ge honom en
stor örfil, faktum var att det skulle få henne att må
bättre. R såg förvånad ut. Han granskade henne. Som om
han tänkte, oj vad händer nu?

"Asså ja har testat mig, det var positivt, fyfan" Sa hon.
Tjejen brevid kollade förvånat på R. "Vad sa du?" Frågade hon
Emmy. "Ah, han har smittat mig med klamydia, jag skulle va
försiktig om jag var du" Sa hon och kunde knappt hålla sig
för skratt. R häpnade. "Nej, asså. Vafan, hon och jag har inte?"
Tjejen kollade på R och gav honom en ond blick. "Fyfan" Sa
hon och släppte hans arm och gick därifrån. R, stod som stum
sedan ropade han desperat efter henne.
Emmy log hatfullt mot R när tjejen inte syntes till längre.
"Vad fan vill du?" Frågade han. Det var så lustigt tänkte hon,
att han helt plötslgt inte var den samma för henne, att hon
kände ett hat när hon såg honom. Som om hon plötsligt kunde
se hans rätta jag, se igenom honom.

"Jag vill att du aldrig skadar Moa igen" Sa hon. Han tittade
till på henne. Förvånat. "Va?"
"Du hörde vad jag sa. Fyfan" Hon gav honom en kall blick.
"Du kanske tror att du kan gå runt här som ingenting, ligga runt
som vanligt, behandla tjejer som Moa som skit. Men carma is
a bitch. Rör aldrig henne igen" R bara stirrade efter henne.

Hon mådde mycket bättre. Hon tog en taxi hem till Andreas.
Hon ville verkligen ordna upp det här nu. Usch, så hon ställt
till det. Hon skulle precis gå upp för trappan när hon
fick syn på en blond tjej som kom ut från Andreas dörr.
Vem var det? Herregud. Hon sprang allt vad hon kunde ut igen.
Hon tog en taxi hem igen och förblev ensam den kvällen...
Hon undrade över tjejen, det kunde inte ha varit det hon inte
ville tänka på. Andreas? Dom hade ju inte gjort slut, på
riktigt? nej, det kunde inte vara så...
Hon sprang upp för trapporna till sin lägenhet, grät av
saknaden av honom, som hon själv
hade orsakat...
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ferdos-Lina - 25 sep 10 - 19:04- Betyg:
Jättebra
Sabbe_sabbe - 2 sep 10 - 18:42- Betyg:
åÅH NEJJ:( MEJLA!
Niz0 - 2 sep 10 - 16:22- Betyg:
Åh mejla nästa!!! =)

Skriven av
tryreadme
2 sep 10 - 01:02
(Har blivit läst 85 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord