Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Emmy Del 20

14 dagen efter Moas...olyckliga krock eller självmord?
Emmy var inte säker...

Helt plötsligt kretsade allt kring Moa!
Hennes lungor hade skadats svårt och hon kunde fortfarande
inte prata, om hon försökte resulterade det i oerhörda
hostanfall. Läkaren hade sagt att det skulle gå över så
småning om, bara hon fick vila. Hon fick va vaken i högst
en timme i taget. Det kröp i Emmy, även i Kia eftersom
att dom inte kunde prata med deras kära vän, Moa låg med
dropp och kollade trött på dom. Hon log, och grät ibland av
smärtorna.
Oftast föll hon bara in i djup sömn.

Rickard var där varje dag, det retade Emmy lite. Hon fick
en rysning av obehag varje gång hon såg honom. Hon hade
aldrig känt så för honom förut. Kia tänkte inte på det.
Dom satt mitt emot varandra med Moa mitt emellan sig och
skrattade och pratade i sjuksängen. Emmy stod på Kias
sida och var lite
avvaktande. Rickard kollade på henne ibland, som om han
kunde läsa hennes tankar. "Då får du verkligen göra något
fint för henne, när hon kommer här ifrån" Sa Kia. "Ja,
absolut! Jag ska ta med henne, på en resa" Rickard log.
"Sen när blev du och Moa ett par då?" Frågade Emmy, och
kunde inte dölja hur sur hon lät. "va?" Han kollade frågande
på henne. "Ja? För ni är väl det? Eller ah, om man bortser
från alla andra du ligger med?" Emmy log. Rickard häpnade.
"Ahmen Emmy, visst det har varit lite struligt mellan Moa
och mig men nu har vi bestämt att det är vi så, vi är lyckliga
med det beslutet. Vad menar du?"
Emmy fnös åt honom. Kia satt och blängde på Emmy, med
en blick som betydde "Emmy, lägg ner, vad gör du?"
"Jag tycker bara att det är jävligt konstigt att Moa kör rakt
in i en bergsvägg om ni är så "lyckliga" det vore inte första
gången du fuckar med hennes hjärta, isåfall"
Rickard kollade med hat i blicken på henne när hon sa det.
"Emmy, vafan är det du säger? Jag tycker att du ska gå nu!"
"Precis det ska jag. När Moa blir frisk och kan prata kan
hon själv berätta varför det här hände" Hon vände på klacken
och gick ut ur rummet. Usch, han gav henne verkligen hemska
vibbar. Hon kände att hon inte hade Kia på sin sida i dethär.
Om hon nu skulle ha fel, skulle hon bara be om förlåtelse
till Rickard, men tills dess skulle hon hålla ögonen
på honom.

"Men ja tror inte det Em" Sa Andreas efter att Emmy
berättat sina misstankar om Rickard. "Men det måste ha något
med han att göra" Varför var han borta dom första dagarna
när det hade hänt? Varför viskade Moa hans namn, ja såg det
själv!" Andreas verkade inte heller övertygad. "Men em,
vi är bästa kompisar. Jag tror ja skulle vetat om han var
kappabel till... vad du än menar?"
Andreas fattade inte heller, klart han inte gjorde eftersom
att det var hans bästa vän. "skitsamma, om ingen tror
mig... Vi får se snart när Moa kan prata"
"Du har aldrig tänkt på att hon kanske blev distraherad
av någonting, typ en geting i bilen?"
"Neeeeeeeej. Inget sånt, du skulle sett blickarna han gav
mig Andreas... Och känt vibbarna ja fick" Hon rös av obehag när
hon tänkte på dom.
Andreas skrattade. "haha, oooh"
Var det här ett skämt för honom? "lägg av, ja är allvarlig!
du behöver inte tro mig, men du behöver ju inte driva med
mig för det" Hon reste sig ur sängen. "Men em, ja skoja ju
bara, förlåt"
"skitsamma" Ropade hon från köket.

Hon var som besatt av det hela. Det gick knappt att sova.
För hon var säker på sin sak. Hon visste att Rickard anade något
med. Emmy trodde inte nödvändigtvis att han verkigen hade
försökt ... mörda lilla Moa, men något var det som Emmy
bara inte kunde förklara, som fick henne att läsa "skyldig"
i Rickards panna. Visst ville hon också ha fel, men hennes
instinkter om det här hade aldrig varit så starka.

Det var omöjligt att sova. Hon klädde på sig, gick ner till
bilen och körde. ut ur staden, förbi skogen, bort till
där Moa kört av vägen. Det var omöjligt att missa
de gigantiska berget som verkade gå enda upp till himlen.
Det var också helt omöjligt att köra in där om man inte
ville just de, det vill säga. Hennes ögon fylldes
med tårar med tanke på att Moa (om det var så) skulle
ha kört in där med flit. Man kunde se precis vart Moas
bil tagit emot i berget. Det här var ingen olyckshändelse
konstaterade hon och satte sig i bilen och körde hem i mörkret.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ferdos-Lina - 25 sep 10 - 11:18- Betyg:
Jättebra
Sabbe_sabbe - 24 aug 10 - 16:26- Betyg:
Jag vill sätta dit rickard! mejla:D
lovemenot - 24 aug 10 - 10:35- Betyg:
mmh mejla nästa *-* <3
pinnet - 23 aug 10 - 09:51
underbart, mejla mej me :)
Niz0 - 23 aug 10 - 04:21- Betyg:
Hääärligt :) Mejla nästa <3

Skriven av
tryreadme
23 aug 10 - 02:02
(Har blivit läst 92 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord