Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Emmy Del 19

Moa kollade på dom. Alla stod helt tysta med uppspärrade
ögon, riktade mot Moa, som såg trött ut. Hon försökte
säga något, men misslyckades och började hosta istället. Hon
kollade på Emmy och viskade något. Emmy försökte
tyda hennes läppar, Rickard? Var de vad hon försökte säga??
Läkaren kom in, gav henne vatten. "Detta är mycket
positivt" Sa han och log mot Moas föräldrar. Andreas kom
bakom Emmy och kramade om henne, ett ögonblick av lycka,
Att se hur Moas bröst lyftes och sänktes och se hur hennes
ögon kollade på tillbaka på dom.

Läkarn bad dom att gå ut för en undersökning av Moa. Dom åkte
och åt på ett fint ställe för att fira att deras vän var vid
liv. När dom satt där alla fyra knackade någon John på
axeln och Rickard hejjade på alla. "hey, va fint ni har de!"
Sa han. "Ja har ringt dig 100 gånger, vad har du gjort?"
Frågade John och såg lite irriterad ut. "Jag har jobbat,
ja sitter där borta med... min arbetskamrat" Alla kollade
bort, dit Rickard pekade och fick syn på en tjej, brunt långt
hår, hon kanske var runt 20? en arbetskamrat? ah tjena...

"Bra Rickard, jättebra! Samtidigt som du har gjort, ah va fan
du har sysslat med, med din "arbetskamrat" så har Moa kört
rakt in i ett berg och ligger på akuten. Jag hoppas verkligen
att det inte har något me dig och göra för då..." John
tog tag i Kia. Emmy ville också beskriva sin avsmak för
honom men hejdade sig. Rickards charmiga
leende ändrades och han såg utterst allvarlig ut. "Moa..."
Han gnuggde sin ögon, som om han trodde att han drömde.
"Mh, våran Moa" Sa Kia. Andreas och John visste inte riktigt
hur dom skulle reagera. Dom kollade ner i bordet och undvek
Rickards blick. Han kollade på dom, som om han ville säga
"hallå? hjälp mig?" Kia bad honom att gå. stämningen blev
stel. "Jävla idiot" Sa hon när han hade gått.

Dom åkte tillbaka senare på kvällen, Rickard satt där
brevid henne i sängen. Han höll blommor i handen. Moa
kunde fortfarande inte prata hade läkaren sagt. Hon sov.
Emmy fick dåligt samvete
över att alla varit så kyliga mot Rickard tidigare, speciellt
Kia. Kanske hade inget hänt, kanske hade Moa bara råkat
köra in i detdär berget av en olyckshändelse?

"Jag visste inte, ni måste tro mig. Jag vet inte varför hon
gjorde dethär" Sa Rickard och, var det de tårar i hans
ögon? Han såg på dom.
"Det är okey..." Sa Kia. Emmy log mot honom.
Alla gick fram til sjukhussängen och kollade på henne där
hon låg. Men varför hade dett hänt? Det var något
som bara inte stämde med allting. Den känslan förföljde
Emmy varje sekund. Snälla, bara Moa kunde bli frisk och
återhämta sig
och börja prata så skulle Emmy få ro. Så skulle hon förstå...
För detta höll bara inte...
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ferdos-Lina - 25 sep 10 - 11:12- Betyg:
Jättebra
Sabbe_sabbe - 22 aug 10 - 19:32- Betyg:
jag vill veta mer:D
mejla!:D
lovemenot - 22 aug 10 - 18:00- Betyg:
mejla nästa! ¨ääälskar den :DD
Niz0 - 22 aug 10 - 17:03- Betyg:
Härligt :D Mejla nästa:D

Skriven av
tryreadme
22 aug 10 - 16:34
(Har blivit läst 92 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord