Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Dikter om sorg

vad är det som hindrar mej?

alla dom gångerna,
som jag hållt upp en kniv mot armen,
så har jag bara tänkt på hur skönt det kommer
att kännas när jag väl skär upp huden.

vilken stor lättnad,
att kunna känna något igen.
men innan kniven hinner nudda huden,
så säger något inom mej; stopp.

så jag står där i köket, helt förstenad,
och det ända som hörs är min snyftande andning.

jag kan inte röra mej ur fläcken.....
bara står där och tittar på kniven i min hand..

jag känner dom varma tårarna på kinderna,
och biter ihop tänderna, tills det knakar...

jag är så arg på mej själv,
jag är för feg för att göra det.

jag greppar kniven hårdare, alltmedan
den outhärdliga smärtan i bröstet växer.

jag tänker på dom, hur dom står där och retas,
hur dom tittar ner på mej från sina perfekta liv,
hånar mej, för att jag är anorlunda...

nu ska jag göra det! skriker jag, för det finns ingen där
som hör mej..
magen smärtar ännu mer, tårarna rinner fortare,
och jag känner hatet och sorgen växa.

jag höjer kniven ytterligare en gång,
jag samlar kraft ett ögonblick, och låter den falla...
jag känner hur blodet rusar snabbare nu, som om det vet
att det får komma ut ur min fula kropp....

men det går inte...
något greppar min arm innan kniven nuddar huden,
men det är ingen där..

"gör det inte" hör jag djupt inom mej själv.
jag kastar kniven i diskhon, och faller ihop intill väggen
och låter tårarna strömma..

mina tjut ekar i huset,
men det som hindrade mej från att skära mej,
jagar bort det onda, det jagar bort smärtan och håller
om mej med osynliga armar...

det viskar; allt kommer bli bra, det ordnar sej ,du lilla.
det torkar bort mina tårar, och håller om mina axlar...

så jag sitter där i halvmörkret,
och lyssnar till stumma sånger, och känner en varm beröring
från en kall värld...
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Edwin82Therese98 - 25 aug 11 - 18:49- Betyg:
Åh..... Fint att h*n inte gör det.. Lixom hindrar sig själv.. Annars var den riktigt sorglig... :/
ljusrandigt - 31 dec 10 - 05:19
fint <3
Ensam4-ever - 16 dec 10 - 02:41
Vacker.. <3
Ferdos-Lina - 20 sep 10 - 15:23- Betyg:
Väldig fin ochh sorglig
LillFranzi - 31 aug 10 - 01:00
sorglig men vacker!
sakujo - 23 aug 10 - 23:42
Tordyveln - Fegt är inte rätt ord att beskriva ett självskade beteende.
Folk som har extrem ångest hittar ett sätt att rymma ifrån den, det gör alla.
och är det inte bra att man faktiskt kommer ihåg hur de en gång va?
man bör inte glömma och förneka det man engång gått igenom.
sen anser inte jag att man bör uppmuntra andra till att börja självskada.
Sedan det du skrev om att "den som börjar kan inte sluta" BULLSHIT.

dragonjos- jag hoppas att du inte börjar med att skära dig iaf, det är svårt att komma ur det.
enDiktAre - 20 aug 10 - 00:42
det var sorgligt men vackert.
håll modet uppe.
Tordyveln - 18 aug 10 - 13:27
Vännen, det som är fegt egentligen är att skära sig, det är ett dumt sätt att bli av med ångesten på, väldigt dumt!
Skärsåren blir ärr som plågar en resten av livet, som varje dag påminner en om det som var...
Den som börjar kan inte sluta. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det som hindrar dig kommer fortsätta att skydda dig när du mår dåligt <3
Men jag måste hålla med dom andra om att dikten är väldigt fin, du är en sann poet hjärtat!
TeAmo - 17 aug 10 - 23:05- Betyg:
så jävla vacker
YourAngel - 17 aug 10 - 22:35- Betyg:
vacker

Skriven av
dragonjos
17 aug 10 - 22:10
(Har blivit läst 194 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord