´ saknaden |
Jag öppnade dörren,
tog på mig shortsen.
Sprang ut i det fina sommarvädret,
satte mig på en kulle,
med gräs som vänner.
Där någonstans började jag tänka på dig,
och började gråta.
Mina ögon blev röda, och tårar föll tår efter tår.
Jag tycker om dig, faktiskt.
Och jag saknar dig, det gör jag också.
Jag saknar dig, våra minnen, när vi hamnade vilse i en stor
skog, med skog överallt, men framför allt saknar jag dig.
Jag tror du inte anar hur stor saknaden egentligen är.
|
| Kommentarer - (Snittbetyg: 5) | cactusrose - 18 aug 10 - 17:56- Betyg:  | | åh vilken vacker dikt!! =) |
|
|
|
