Dikta.se
kärleksdikter Kärlek dikter om barn Barn dikter om sorg Sorg senaste poesi Senaste senast kommenterade Senast kommenterade
dikter om vänskap Vänskap Rolig poesi Humor övrig poesi Övrigt noveller Noveller slumpa Slumpa fram ett verk

Noveller

Emmy Del 10

Dagen utan Olle kändes konstig. Dom hade spenderat så mycket
tid tillsammans att hon nästan glömt av hur det var att
vakna ensam. Hon hade också känt sig som en dålig vän eftersom
att hon inte spenderat mycket tid med varken Kia eller Moa.
Men så visste hon ju att det var så i början när man var kär...
ah juste.

Hon ringde Moa som tydligen skulle ut med Rickard. Att hon höll
på med honom trots att hon visste att han inte ville något
seriöst störde Emmy sig på lite, ibland. Men sen, så hade ju
det varit likadant med henne och Andreas.

Kia var också upptagen. Hon och John skulle kolla på nya
möbler till deras sovrum. Tuuur att hon inte var singel nu
hade hon tänkt. Då hade hon känt sig så ensam.

Hon ville verkligen hälsa på Olle på hans jobb. Hon kunde se
framför sig hur duktig han var, med snygga kläder och ett charmigt
leende. Det skulle få vilken tjej som helst att spendera
pengar på vilken bil som helst. Hon såg framför sig hur sexig
han var när han gick runt där och visade bilarna i den flashiga
salen med alla snygga bilar. Hon hade själv gått förbi där många
gånger och fantiserat om hur hon och hennes vänner
satt i en av bilarna och körde i soliga Miami brevid
en strand och höga palmer på varsin sida om vägen.
Men han hade fullt upp, det förstod hon.


Men så ringde Andreas. Ännu en gång. tråkigt som hon hade de
svarade hon. "Mh?" Helt plötsligt vare som om hon kände sig sur
på honom. Varför hade hon inte svarat tidigare, hur skulle
hon förklara det? De var ju inte som om hon aldrig skulle få
se honom igen bara för att hon hade Olle? Dumma Emmy. "Em? hey"
Hon kunde inte låta bli att gilla hans röst. "Ja, hej, förlåt om
ja inte har svarat, min mobil har vart lite...konstig" Skulle
han köpa de? "okej... jag ville bara träffa dig. Drömde om dig
inatt" Hon blev alldeles tyst. Vad ville han? Drömde om henne,
vafan? "okey, haha vad drömde du?" Frågade hon. "Kommer inte
ihåg. Du va bara med liksom" Sa han och hon fick känsan av att
han skämdes lite för att han sa det. "varför vill du träffa mig?"
"därför att ja saknar dig" Hennes hjärta slog snabbare. Varför
kunde han inte sagt sånt här för ett halvår sedan, eller för
två månader sen? "jaha..." Hon visste inte vad hon skulle säga.
Han hade antagligen hört av Rickard att hon hade Olle och
nu gjorde han ett patetiskt försök att förstöra mellan dom
eftersom att han var van vid att hon skulle gilla honom.
"Ville bara säga det" Åter igen visste hon inte vad hon skulle
säga. "okey, men liksom ... Vi har ju bara ... Du verkade
inte vilja ha något mer, inte ja heller egentligen" Hon
ångrade att hon ens försökte förklara.
Orden kom ut heeelt fel! "Men ja behöver ju inte vilja något
bara för att ja vill va med dig liksom...Vill bara träffa dig"
Nu fattade hon ingenting... Snacka om missledande samtal.
"Men i alla fall. Så är ja upptagen nu, börjar jobbet snart
och ja har en ...pojkvän" Hon kunde se framför sig hur Andreas
häpnade. Hon fattade helt plötsligt att han inte var så medveten
om det som hon trodde. "Vänta nu, killen i baren. Han ja sprang
på i din trppuppgång efter att vi hade..." hon avbröt honom.
"Olle, ah precis" Hon hörde hur Andreas fnös. På ett sätt kändes
det skönt, att han blev så avundsjuk men hon kände att detta
samtalet började bli otrevligt. "Em. Han verkar... Jag tror
inte att..." Hon avbröt honom igen. "Men snälla, Andreas. Du
fattar inte va? Ja har gillat dig jättelänge men du vågar
ju aldrig ha något seriöst... Så kom inte och säg att det är
fel på min pojkvän liksom. När ja har kommit över dig!" Orden
bara rann ut ur henne. Hon la på.


Hon kände sig sårad av Andreas när hon tänkte på allt.
Även om hon visste att dom inte
skulle bli ett par var det som att han inte fattade att han
sårade henne. Genom att hela tiden hålla kontakten.
Dom hade aldrig varit vänner. Det hade alltid varit något
mer mellan dom... Och om dom inte kunde vara varken vänner
eller något mer var det nog lika bra att dom inte umgicks alls?
Vad skulle hon med honom till nu när hon hade Olle?

Hon ville bara att han skulle komma nu på kvällen, som han hade
sagt hon låg och väntade i sängen. Hon hade lagt ut nyckeln
under mattan, ett självklart ställe, men eftersom att han snart
skulle komma, tänkte hon att det inte spelade någon stor
roll.
Hon hade tagit på sig ett sexigt svart spets nattlinne och
satt med ett viinglas själv där i sängen och sappade mellan
kanalalternativen på tv. Vinet fick inte bli en vana, tänkte hon
och svepte glaset, men vad är semestrar till för?

Klockan hann bli mycket. Hon visste att han skulle hälsa
på några kompisar efter jobbet och sedan komma till henne.
Nu var klockan två. Hon somnade och vaknade sedan nästa morgon,
ensam. Han hade skickat ett sms.

"Hey gullet, kan inte komma!
Behövde lungna mamma, pga du vet. Hör av mig imorn"

Så var det med den saken. Hon beundrade honom för hur
ambiskös han var mot sin mamma och bror. Hans pappa hade
hon bara frågat om en gång. Han hade tydligen lämnat hans
mamma när han och hans bror var små.

Hon njöt av att ha en så omtänksam pojkvän som fanns
där för sin familj, även om det tog tid från deras gemensamma
tid.
Kommentera gärna detta verk!
Sätt ett sifferomdöme på verket: (Detta är frivilligt)

Kommentarer - (Snittbetyg: 5)
Ferdos-Lina - 23 sep 10 - 17:42
Bra
Sabbe_sabbe - 15 aug 10 - 22:53- Betyg:
ÅÅh de känns inte braaa!:OOOO
Haha mejla!

Skriven av
tryreadme
15 aug 10 - 18:45
(Har blivit läst 108 ggr.)
Visa profil
Kommentera detta verk

Anmäl detta verk


Beskrivande ord